Erik Ullenhag skriver på SVT Debatt om hur viktig invandringen varit för vårt land. Därifrån drar han paralleller till dagens immigration. Ullenhags artikel vore självklart inte komplett utan den eviga lovsången till dagens globalisering. Samtidigt som Ullenhag skriver hur viktig immigrationen är för att vårt land så menar han i artikeln att vi måste starta ”nystartszoner” för att människor i våra etniska enklaver skall erhålla arbete. Om nu Ullenhags tankar om hur oerhört bra det är med dagens immigration för vårt näringsliv stämde, så skulle knappast nystartszoner behövas.
Värt att notera är det uteblivna talet om demografi i Ullenhags artikel. Tydligen har någon forskningsrapport lämnats in till regeringen att det eviga tjatet om demografiska nödvändigheter med immigrationen inte stämmer. Detta är ju något vi sagt en längre tid. Vi kan dessutom spekulera i hur t.ex. Irlands demografiska kurva ser ut, där i princip en hel ungdomsgeneration emigrerat p.g.a. arbetslöshet. Det är dessutom inte första gången Irland drabbas av massemigration. Så här skriver Ullenhag i sin artikel.
Svensk ekonomi står inför flera stora långsiktiga utmaningar. En av dessa är den globala konkurrensen, som leder till att allt fler länder tävlar om att dra till sig investeringar och spjutspetskompetens. Globaliseringen är i grunden bra och positiv för såväl människors som länders utveckling. Men den ställer nya krav på Sverige.
Nu har spjutspetskompetens mycket lite med dagens immigration att göra. Tittar vi i våra etniska enklaver så är andelen raketforskare i alla fall inte större än i samhället utanför dessa enklaver. Och nu uttryckte jag mig ganska diplomatiskt. Spjutspetskompetensen kommer väl hit trots vår ologiska immigrationspolitik. Varför säger dessa politiker inte varför globaliseringen är så oerhört bra. Det är mer ett mantra som upprepas i det oändliga, detta med globaliseringens oerhörda fördelar. Vidare i artikeln.
Vallonernas roll för järnbruket och arbetskraftsinvandringen från Sydeuropa efter andra världskriget är två exempel på hur detta har förbättrat vår konkurrenskraft. Också människor på flykt från krig och förtryck har sökt sig till Sverige och berikar vårt land.
Vallonerna har inget med dagens immigration att göra. De emigrerade hit för att lära oss järnbruk och var ganska få till antalet. De bosatte sig inte i etniska enklaver som Rosengård där de isolerade sig från övriga samhället och roade sig med att kasta sten på brandmän och poliser. Ättlingar till valloner röstar företrädesvis på SD i dag. Krig kan aldrig bli asylskäl i sig, fast regeringen (den förra) skrivit in detta i vår asyllag. Om Indien och Pakistan startar ett krig så innebär det att 1,5 miljard människor plötsligt har asylskäl.
Självklart kan många människor från andra länder berika vårt land på olika sätt. Det är människor med i huvudsak samma egenskaper som ursprungsbefolkningen i vårt land. Det har tyvärr inget att göra med en vansinnig immigrationspolitik, där dessa människor i alla fall inte får arbete eller i värsta fall inte integreras i vårt samhälle. Dessutom så behövs dessa människor i deras respektive ursprungsländer, dessa länder skall väl också ”berikas”. Har Ullenhag och hans politiska kamrater någon gång funderat över om inte de U-länder där vi nu tar emot immigranter skall byggas upp och bli drägliga att leva i? Det är en nästan rasistisk föreställning att vårt land är det enda ställa på jorden som skall utvecklas. Tanken borde vara att hjälpa nationer att utvecklas och bli drägliga att leva i. Till sist i artikeln.
Så att invandrare genom historien har och har haft stor betydelse för svenskt näringsliv är odiskutabelt. Många av våra största och mest kända företag har startats av utrikes födda personer. Felix, Zoegas och Bonniers är bara några exempel.
Javisst, och räknar vi ändra från senaste istiden har precis alla företag startats av människor som ursprungligen kom från utlandet. Det är inte fel att människor immigrerar till vårt land, det är omfattningen det är fel på. Det är ingen framkomlig väg att lösa problem genom folkomflyttningar, varken för oss eller för de länder där människor emigrerar ifrån. Fattigdomen kan inte utrotas genom emigration. Det föds fler barn i underutvecklade (från vårt perspektiv) länder än vad som rimligen kan immigrera till väst, hur stor immigration vi än har. Dessutom slås vårt sociala system sönder av immigrationen, delvis för att vi nu inte längre har kvar den industri som de invandrade Sydeuropéer arbetade i. Vi har exporterat vår industri, med våra politikers goda minne. Samtidigt ägnar vi oss åt import av presumtiv arbetskraft som inte längre kan finna något vettigt arbete.
Vi har kommit till vägs ände med vår nuvarande immigrationspolitik. Nystartszoner lär inte hjälpa upp kräftgången som råder i många områden. Det är inte invandrarna det är del på, det är den politik vi för som är felaktig. I stället för nystartszoner så vore det bättre att starta ”glesbygdszoner”. Detta för att lätta på trycket i våra storstadsområden där både bostäder och infrastrukturen håller på att kollapsa. Om nu initiativrika människor från de områden som är tänka som nystartszoner flyttar ut i glesbygdszonerna för att starta företag är detta utmärkt.
