Vi behöver inte fler politiserade forskare


I en artikel på DN-debatt går rektorn för Stockholms universitet, Kåre Bremer samt två andra medarbetare på samma universitet ut och propagerar för ökade forskningsanslag inom områdena humaniora och samhällsvetenskap. Bakgrunden är regeringen forskningsproposition där en satsning på naturvetenskaperna är tydlig (dock får en del mindre högskolor som sysslar med högteknologi också mindre anslag). Enligt undertecknarna så behövs samhällsvetenskaplig forskning för att ”förstå oss själva och vår komplexa värld. Som exempel på viktiga områden där humaniora kan spela avgörande roll för samhällsutvecklingen skriver författarna så här.

Andra frågor är vad tillför immigrationen? Vilka problem kan främlingsfientligheten skapa? Vilken är religionens roll tvärsöver kontinenten?

Om vi nu skall ägna oss en helt objektiv forskning så skulle vi undersöka om vår nuvarande immigration verkligen tillför oss resurser när vi väger både fördelar och nackdelar. Man får uppfattningen att samhällsvetarnas representanter i denna artikel redan bestämt sig i frågan. Detta förhållningssätt skulle vara omöjligt inom naturvetenskaperna och skulle innebära ett underkännande av både den vetenskapliga inställningen och forskaren själv. Har våra statsfinansierade forskare fastställt en exakt definition på ”främlingsfientlig” eller är användandet av begreppet redan det ett underkännande i objektivitet?

Rektor Bremer stämmer upp ett högtidligt anslag i tonen när han deklarerar att humaniora ”ger oss grunderna för att utveckla det öppna och demokratiska samhället”. Läser man vad samhälls- och statsvetare publicerat i våra rikstäckande morgontidningar får man intrycket av att de flesta publicerade statsvetare inte har en susning om demokratins grundstenar, nämligen att medborgarna får tycka annorlunda än den politiska eliten. Vi får vara för en restriktiv immigrationspolitik utan att kallas ”främlingsfientlig”. I ett öppet samhälle blir inte lastbilschaufförer uteslutna för att de har fel åsikter. Hur många undersökningar om fackföreningarnas åsiktsdiktatur har våra samhällsforskare gjort?

Titta vi lite på de publikationer som samhälls- och statsvetare producerat för att ”förstå oss själva och vår komplexa värld” så hittar vi t.ex. Bo Rothstein som i expressen ger tips på hur SD kan ”kväsas” av Carl Bildt, LÄNK Expressen.

Statsvetaren Maud Eduards och sociologen Carin Holmberg propagerar och stödjer i en DN-artikel 1012-03 Maria Sveland och extremfeminismen. Förstå oss själva och vår komplexa värld? Ytterligare kommentarer överflödiga, LÄNK DN.

Magnus Hagevi, docent i statsvetenskap skriver i en SvD artikel 2010 om att religionskritiker ofta är ”främlingsfientliga”. Forskningen kunde vara seriös om objektiva begrepp användes, som t.ex. att ”människor som är kritiska till en generös immigrationspolitik ofta är kritiska till praktiskt religionsutövning”. Hagevi sänker sig dock långt under denna nivå. Han använder flitigt begrepp som ”xenofobisk”. Fobi är ett psykiatriskt begrepp och skall företrädesvis användas av psykiatriker. På det svepande och slarviga sätt Hagevi använder dessa begrepp borde fått honom underkänd i grundskolans högre årskurser, i en perfekt värld. Dessutom anas en slutsats där religionskritik per se misstänkliggörs. Skall detta vara oberoende forskares uppgift? LÄNK SvD Hagevi.

Björn Johnsson, statsvetare och forskare vid Malmö högskola ger pigga tips på hur de etablerade gammelpartierna bäst skall bekämpa SD. Hade forskare i Ryssland tagit en sådan partipolitisk ställning hade vi alla skrikit ”DIKTATUR!” i högan sky. Nu är vi i Sverige och toleransen med att statsfinansierade forskare direkt tar partipolitisk ställning når höjder vi aldrig skulle acceptera i något annat land. LÄNK DN-debatt, Johnsson.

Värst av alla är professor emeritus i statskunskap, Olof Ruin. Jag skulle kunna göra en lång lista på artiklar där Ruins övertramp är så grova att de inte skulle ha accepterats ens i Ryssland. Vi nöjer oss med en artikel där Ruin tillåter sig denna inte helt opartiska kommentar, ”Sverigedemokraterna som har en bakgrund och åsikter som är direkt otäcka.”. Inte bara bakgrunden (som Ruin anser sig inte behöva redogöra för) utan även åsikter är otäcka. Hur var det nu med öppenhet och demokrati? Har du fel åsikter om immigrationspolitiken är dina åsikter ”direkt otäcka”. Det är knappast öppenhet och det är absolut inte demokrati. LÄNK, DN-debatt, Ruin.

Ruin

Vi behöver inte en politiserad forskarkår som drar ”vetenskapliga” slutsatser enligt se senaste politiska trenderna och hela tiden med baktankar om den egna framtida karriären. Partierna har i vårt land resurser att driva sina egna valkampanjer, som de kan lägga på att driva kampanj mot SD, om de så önskar. De pengar skattebetalarna ger till forskningen skall gå till något som med lite god vilja kan kallas forskning, inte draghjälp för att minimera SD:s opinionssiffror så att de etablerade partierna kan behålla sina mandat och de därmed förknippade partibidragen. Man anar, med en gnutta konspiratoriskt tänkande, att författarna till artikeln av Bremer med flera utlovar ytterligare stöd i kampen för att minimera SD:s mandat, bara samhällsvetenskaperna inom universitetsvärlden får ytterligare pengar i nästa forskningspropp. Sådant hör definitivt inte hemma i ett ”öppet och demokratiskt” samhälle.

Länk DN-debatt      

About these ads
Det här inlägget postades i Demokrati, Ideologi - politik, Sverige. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Vi behöver inte fler politiserade forskare

  1. Cabben skriver:

    Hagevis fru är pastor i en Missionskyrka i Växjö. Religionsneutral? Knappast, hänger allt på frun? Nej, han är själv uppväxt i en religiös familj i Jönköping….

  2. Info skriver:

    SVERIGES RADIO CENSURERAR

    SR:s Morgonekot diskuterade idag ”folkfesten” Pride i allmänhet och Anarchopride i synnerhet; något som gav mig anledning att i kommentarerna till programmet länka till Dissidenten Stenkvists blogg och min egen kommentar där (ovan). Med påpekandet, att Stenkvists kommentarfält naturligtvis var öppet för svar och nya kommentarer.

    Det dröjde mindre än fem minuter innan mina rader hos Sveriges radio blev – inte besvarade utan raderade…

    • robert Stenkvist skriver:

      Precis, samtidigt kommenterade jag på SVT Debatt hyllandet av dissidenter i Ryssland, då pratas det om yttrandefrihet (bara man kritiserar rätt objekt). Samma principer borde väl gälla i vårt land?

      • Info skriver:

        INTRESSANT

        Blev du också raderad? Vad mig beträffar, så hör jag varje dag Sveriges radios många inbjudningar att via deras kommentarfunktioner delta i debatten. Något som jag också försökt göra. Till att börja med med något längre kommentarer. De blev omedelbart raderade. Sedan med kommentarer om två–tre rader. De blev också raderade. Det kan gälla sport, det kan gälla kultur, det kan gälla politik i allmänhet, det kan gälla en oskyldig hänvisning till Tanja Bergkvists blogg.

        Sedan något år blir precis allt jag yttrar i Sveriges radios debatter raderat inom loppet av 5–10 minuter. Sveriges debattverksamhet där lär styras av ett outbildat men välindoktrinerat barn, en ung tjej, som gått en vänsterrevolutionär journalistskola och har feministiska kopplingar till Sjupartiet. (Antytt på nätet av annan, som liksom jag regelmässigt raderas.)

        Konstigt, att jag lyckats klara av ett par olika fil.mag.-examina och en fil.dr–examen (avhandling närmare 700 sidor) utan att något vänsterfeministiskt barn lyckats stoppa mig under årens lopp. Jag har alltså legat i träning. Sveriges radio har inte den minsta möjlighet att imponera på mig. Dess enda argument är förtryck.

  3. Info skriver:

    APROPÅ MAUD EDUARDS OCH CARIN HOLMBERG (rfsl): DENNA VECKA FLAGGAR STOCKHOLM

    Hela Nordens största festvecka är inne. Kulturkonservativa Svenska Dagbladet har i god tid presenterat tilldragelsen med en lång hyllningsartikel, rubricerad ”HBT-turism en svensk guldgruva”.

    Artikeln återfanns i tidningens avdelning Näringsliv.

    Vad gör det, att Volvo och Saab och Vin- & Spritcentralen inte längre är svenskägda företag? Vad gör det, att Absolut Vodka blivit en försäljningsframgång för franska Pernod Ricard och Kalles kaviar för norska Orkla AB? Sverige har ju i utbyte fått något mycket bättre – Sverige har fått Stockholm Pride Festival! Stockholm Pride har äntligen ”satt Sverige på kartan”. ”Gayguiden Spartacus utsåg tidigare i år Sverige till världens gayvänligaste land.”

    http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/fler-foretag-satsar-pa-hbt-turism_7376820.svd

    Författare till artikeln är en viss Sv.D.-medarbetare, Annika Wilhelmson. Vem är Annika Wilhelmson? Tja, kanske denna:

    http://sv-se.facebook.com/annika.wilhelmson.3

    Jag noterar en intressant sak: Som första punkt bland sina aktiviteter och intressen listar denna Annika Wilhelmson

    SVERIGEDEMOKRATERNA I RIKSDAGEN – NEJ TACK

    Hela året har Stockholms bussar åkt omkring utan politiska symboler. Naturligtvis också utan någon rasistisk, svensk flagga eller lokalpatriotisk flagga med Stockholms stadsvapen på taket. Nu under Pride-veckan är det annorlunda. Nu är varenda buss i staden försedd med två flaggor. Två fladdrande regnbågsflaggor, placerade allra längst fram på taket över förarutrymmet i särskilda hållare.

    På allmän begäran? Dum fråga. Varför skulle de betalande resenärerna tillfrågas? När landets mäktigaste lobbyorganisation bara behöver göra en lätt fingerknäppning för att förvandla hela kollektivtrafiken till sitt eget propagandaverktyg.

    http://www.stockholmpride.org/2012/Nyheter-infor-2012/Pride-invigs-av-Mona-Sahlin-och-Birgitta-Ohlsson-/

    Vad skulle hända om jag, när en buss stannat vid en hållplats, stack in huvudet och frågade chauffören:

    – Är den här bussen reserverad för HBTQ-personer?

    http://motkraft.net/2012/07/06/stockholm-anarchopride-31-juli-4-augusti-vi-gor-slut/

  4. Rune skriver:

    ”Om vi nu skall ägna oss en helt objektiv forskning så skulle vi undersöka om vår nuvarande immigration verkligen tillför oss resurser när vi väger både fördelar och nackdelar.”
    ——————
    Häromdan bläddrade jag i en bok skriven av en författarinna uppväxt i Rumänien.
    I en mening i förbigående skriver hon att Ceauşescus vilja var att varje kvinna i Rumänien skulle föda minst fem barn. Detta för att få arbetskraft till industrin.
    Är det sådana tankar som har lett till invandringsraseriet?
    Våra styrande kan inte gärna kräva att de svenska kvinnorna föder minst fem barn. Det skulle bli ett ramaskri utan dess like.
    Är det därför våra makthavare driver på massinvandringen?
    Som bonus kan de ju framställa sig som goda och humanistiska.
    Rune
    PS. Det gick inte att kommentera på Robstens blogg, man skulle vara medlem där jag inte är medlem, därför kommer min kommentar här i stället.

    • robert Stenkvist skriver:

      Ja, jag skall fixa till kommateringen. Nä, vi har 400,000 arbetslösa. Vi behöver ingen akut arbetskraftsinvandring.

      • Rune skriver:

        Nej, precis! Vi behöver ingen arbetskraftsinvandring.
        Men våra styrande politiker verkar ju anse det.
        Jag glömmer aldrig för några år sedan, när den ena industrin efter den andra lade ner eller gick i konkurs och friställde mycket folk. Då stod Lars Leijonborg i TV och talade om det stora behovet av arbetskraftsinvandring. Min tanke då var: ”Vad tusan talar karln om? Läser han inte tidningarna?”
        Det var en märklig upplevelse att höra en ledande politiker tala helt i nattmössan.
        Rune

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s