Gamla självklarheter blir nya kunskaper genom märkliga forskningsprojekt


Enligt DN så har en grupp forskare i nationalekonomi från Örebro och Lunds universitet kommit fram till att en högst måttlig (en procent) ”mångfaldsnivå” bland arbetskraften höjer exporten hos exportföretag med hela 9 procent. Likaså kan ett normalt tillverkningsföretag öka sin export med genom att anställa ytterligare en utrikesfödd person.

Så här står det i artikeln.

– Utlandsfödda hjälper företagens affärer genom unik kunskap om affärskulturer, politik, religion och språk i sina hemländer samt genom nätverk och kontakter, säger nationalekonomen Andreas Hatzigeorgiou vid Lunds universitet.

Även om man verkligen undrar hur forskargruppen fått fram sina siffror, har de utan tvekan rätt ur ett perspektiv. Om ett företag exporterar varor till Kina är det självklart ovärderligt med en person i ledningsgruppen som kommer från Kina och känner till den kultur som råder i landet. I själva verket borde det i princip vara omöjligt att på lång sikt göra affärer med främmande kulturer som den kinesiska, utan att skaffa sig kunskaper om den aktuella kulturen.

Studien talade om en så liten mångfaldsnivå som en procent. Saken är den att anställer ett företag ytterligare en person från Kina (enligt det aktuella exemplet), utöver den man redan har, ökar ju inte kunskaperna om den kinesiska kulturen, språket eller religionen. Ökar ett givet exportföretag sin mångfaldsnivå från det låga en procent, så görs inga ytterligare vinster, eller i alla fall mycket små sådana.

Sedan måste den utländska arbetskraften vara en person som platsar i ledningsgruppen för företaget. Alltså någon med ekonomi eller civilingenjörsutbildning. Det är jättebra att även de med utländsk härkomst får arbete, men om denna person står bakom en svarv bidrar han ju varken med kunskaper om den kinesiska företagskulturen eller någon automatisk ökning av exporten.

De kunskaper som denna forskningsgrupp kommit fram till är i själva verket högst elementära kunskaper som företagsledare sannolikt tagit för självklara sedan vårt land industrialiserades. Nu förs de fram i en artikel där det inte framgår klart att det gäller just en högutbildad grupp med utländsk härkomst. Inte heller framgår det att det är frågan om en engångseffekt som inte ökar med antalet anställda. Är man konspiratoriskt lagd kan man i artikeln möjligen ana en politisk vilja att argumentera för vår nuvarande politik vad gäller arbetskraftsinvandring eller immigrationspolitik i stort.

Länk SvD

Annonser
Det här inlägget postades i Alt & Misc, Immigrationspolitik. Bokmärk permalänken.

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s