Det är Maria Sveland som lyckats tysta meningsmotståndare


Jag har aldrig varit med om att en bok marknadsförts lika intensivt som Maria Svelnads ”hatet”. Det har varit artiklar och reklamplats både här och där. Bokförlagen väljer självklart själva vilka böcker de vill marknadsföra och på vilket sätt de gör detta, i syfte att sälja så mycket som möjligt. Att Svelands bok någonsin skall bli en storsäljare likt Lapidus ”cash-böcker” är mycket svårt att tro. Just därför anar man att Sveland har både åsiktsfränder och vänner på avgörande positioner i vårt mediala system. När det gäller marknadsföring finns inget övrigt att önska för Sveland och hennes bok ”hatet”.

Paulina Helgeson recenserar Svelands alster i SvD med rubriken ”Hatet kan inte längre förnekas”. Det är alltså samma tema som våra medier spunnit så ivrigt på under vintern. Arga unga män med bristande litterär förmåga som varken förstår storslagenheten med feminism eller det mångkulturella samhället ”hatar” när de på sitt understundom överdrivet mustiga språk kritiserar åsikter som de uppfattar får förtur i tidningarnas spalter. Den marknadsföring som Svelands bok fått lär inte motbevisa deras teser om ”förtur” för vissa åsiktsriktningar. I underrubriken står det så här i Helgesons recension.

Ändå finns hatet där, och Maria Sveland visar i sin nya bok att hoten mot feminister iscensätts av välorganiserade nätverk.

Jasså, verkligen? Jag tänker inte läsa Svelands bok men välorganiserade nätverk som gör sig skyldiga till olaga hot borde väl polisanmälas? Fällande domar borde avslöja dessa ”organiserade” nätverk vars medlemmar består av semantiskt handikappade personer vars enda överlägsna förmåga då skulle vara att organisationsförmågan. Man kommer osökt att tänka på feministen Eva Lundgrens teorier om avancerade manliga närverk som under rituella former slaktade och åt upp småbarn, för att sedan begrava resterna någonstans utanför Pershagen. Eftersom Lundgren var forskare i genusteori så renderade fantasierna en hel del övertid hos Stockholms poliskår. Vidare i Helgesons text så står det följande.

Men Maria Svelands syfte med boken är just att visa att de som hatar, hotar och till och med dödshotar varken är särskilt enstaka eller galna, i bemärkelsen sinnesförvirrade, utan har en tydlig strategi, både personligen och i de nätverk där de ofta ingår – att skrämma till tystnad.

Hot och även personangrepp är ett gissel som vi alla borde ta starkt avstånd ifrån. Att en medveten strategi skulle gå ut på att skrämma t.ex. Sveland till tystnad är osannolikt och måste, i de fall några omfattas av sådana idéer, komma från sinnesförvirrade personer. Svelands bok har fått en enorm marknadsföring för att det skikt av människor som omfattas av hennes åsiktspaket (eller tankefigurer för att använda nyspråk) har en enorm medial makt. Att försöka ”tysta” personer vars hela kapital bygger på medial makt måste vara tidernas vansinnigaste strategi (de har ju t.o.m. lyckats stoppa REVA-projektet genom medial press, som chefen för gränspolisen erkänner i SvD). Tvärtom är öppen saklig debatt sannolikt det mest effektiva sättet för Svelands mer verbala åsiktsmotståndare att vinna gehör för sin sak. Sannolikt är också saklig debatt med meningsmotståndare något Sveland och hennes åsiktsfränder inte är speciellt sugna på. Detta bekräftas också när Sveland intervjuas i Journalisten.se. Så här står det där.

Du är också kritisk till att debattörer som Pär Ström bjuds in av medierna. Varför ska de hållas kort?


– Därför att de konsekvent förvränger fakta och är på en så låg nivå att det är absurt att bjuda in dem till debatter. Jag tror inte alls på tryckkokaridén, att vi måste ut med alla åsikter i luften. Tvärtom, ju mer rasister och sexister får uttrycka sig i medier, desto mer öppnar man för hat och en vulgariserad debatt. Jag vet inte hur många gånger de har ringt från SVT Debatt och vill att jag ska komma och tjafsa med Pär Ström, men det vore helt meningslöst. Ett annat problem är att mediedebatterna är så korta, svartvita och positionerande i dag. Jag tror att vi måste våga vägra ta debatten.

Låt oss se, dels anser Sveland och hennes meningsfränder att åsiktsmotståndarna försöker skrämma dem till tystnad. Dels anser Sveland att ”vi måste vägra ta debatten”. Hur man än logiskt försöker få ihop Svelands olika ståndpunkter så landar man i slutsatsen att det enda rätta för Sveland vore om hon oemotsagt fick föra fram sina åsikter, medan alla de som har en för henne avvikande åsikt, borde tystas definitivt. Sveland förfasar sig över de vulgära typer som skriver i kommentarsfälten, samtidigt som hon för allt i världen inte vill föra en civiliserad debatt (tjafsa) med underlägsna typer som Pär Ström.

par_strom3_720

 

Delvis har ju Sveland vunnit. Det är inte Sveland som tystnat på grund av ohyfsade typer i kommentarsfälten. Det är Per Ström som tystnat på grund av framgångsrika kampanjer från ” kända svenska journalister, etablerade författare och uppburna kulturpersonligheter”, allt medan Svelands bok marknadsförs med en frenesi som för tankarna till kampanjen för massvaccination med Pandemrix. På tal om hat så erfor dessutom Ström så mycket hat från den massmedialt starka klick boende på Södermalm med Miljöpartiet och latte som gemensam nämnare, att han kände sig tvingad att lämna debatten helt, en debatt Sveland enbart känner förakt för. Det de semantiskt undermåliga nätkommentatorerna uppenbarligen misslyckats med, att tysta kritikerna, har tydligen de kulturellt högstående surdegshipsterna på Södermalm lyckats med.

Surdegen_Karl

Hat är en känsla som det är svårt att direkt göra något åt. Däremot kan man åtgärda orsakerna till denna känsla. Några åtgärder vore att visa lite mindre förakt för de som hyser andra åsikter än vad Sveland och hennes åsiktsfränder står för. En annan sådan åtgärd vore att erkänna rätten för de som inte är lika kulturellt högstående som Sveland, att uttrycka sin åsikt. Då har vi ännu inte talat om avlägsna och avancerade projekt som att visa respekt för sina meningsmotståndare och liknande. Det är ett alldeles för långt och svårt steg för Svelands kamrater och får väl snarast betraktas som en framtidsvision att någon gång i en avlägsen framtid försöka nå upp till.

Annonser
Det här inlägget postades i Demokrati, Feminism, Media. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Det är Maria Sveland som lyckats tysta meningsmotståndare

  1. Våga vägra, säger Sveland. Tydligare än så kan man väl inte visa att man har slut på argument.

  2. Gustafsson skriver:

    Det är någon primär mänsklig egenskap som saknas hos alla
    dom här hattanterna. Sveland, Bjärvald och inte minst Lindeborg.
    Vad är det som skiljer dom från en vanlig hemmafru ? Dom hatar
    säger dom alla män som yttrar sig om dom, men egentligen
    är sig själva dom hatar mest och överför det till något slags män.
    Dom är instängda sin oförmåga att skapa verkliga kontakter.
    och hatar för dom tror att dom är själva hatade. Nog av.
    I övrigt tycker jag du är en av de bästa stilisterna på nätet.

  3. Peter skriver:

    Bra skrivet och jag håller verkligen med dig om att medierna marknadsfört henne.
    Jag har läst allt jag hittat om boken och sett videoklippen från TV-kanalernas soffor.
    Jag tror mig nu bara kunna minnas nån enstaka kritisk fråga.
    Om nu feminister anser att de kan föra en könskamp så kan vi det också. Att vara emot feminismen försöker man nu få till nåt som sammankopplas med rasism och kvinnoförakt genom ”antifeminism”. Men varför skulle vi acceptera denna medvetet skapade demoniseringen 2013 bl.a genom Maria Sveland:s bok ”Hatet”?
    Nej vi skäms inte för att vi tror på jämställdhet utan feminism.
    Iallafall inte jag.

  4. Eva-Marie skriver:

    Hej, tack för ett bra inlägg och för övrigt gillar jag inte surdeg.
    Jag känner att hatboksförfattaren är ännu en som förväxlar åsiktsskiljaktighet med hat. Det är så bakvänt så att hälften borde vara nog. Man kan inte älska alla eller allas åsikter men att kalla det för hat är heldumt. Jag känner inte igen mig alls, hon får tycka vad hon vill men jag vill inte att denna hatboksskribent ska hata mig eller kalla mig för hotfull om jag berättar för henne att hennes bok är skit.

    Tack och lov har vi ännu åsiktsfrihet och yttrande frihet i Sverige MEN det är inget vi har för evigt, det måste vi kämpa för varje dag.

    Trevlig Helg på Dig 🙂

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s