Avrivna slöjor och målade naglar


Under VM i Moskva målade Emma Tregaro sina naglar i olika färger, som en protest mot en lag Ryssland infört som enligt några uppgifter var direkt riktade mot homosexuella och enligt andra uppgifter handlade om propaganda för homosexualitet riktade mot barn. Vad som stämmer och hur lagen ser ut går inte att få klarhet i. Ingen direktöversättning av den ryska lagen har presenterats, vad jag vet, i svensk media. Detta innebär att Tregaros demonstration grundar sig på en lag som ingen riktigt vet hur den egentligen ser ut. Det svenska medieetablissemanget var oerhört snabba med att hylla Tregaro för sitt mod. Den som inte blev hyllad för sitt mod var guldmedaljören Abeba Aregawi som frankt deklarerade att hon inte kunde stödja Tregaros aktion p.g.a. sin religion. En del medier och journalister reagerade så hårt mot Aregawis uttalande att de tyckte att ”all glädje över guldet försvann”.

emma tregaro

För det första så avslöjar vissa journalister, även sportjournalister, hur politiska de i verkligheten är och hur mycket de egentligen tar ställning. Betänk ”all glädje över ett svenskt guld försvann”. Detta gäller självklart långtifrån alla journalister.

För det andra så undrar vi vem som egentligen visade mod. Var det den som gick emot den korrekta uppfattningen eller den som blev hyllad av den svårt PK-drabbade journalistkåren? Det var ju knappast risk för att rysk polis skulle storma stadion för att en deltagare målat naglarna. Riktigt så dum är inte ens Putin, vilket alla vet om.

För det tredje så legitimerar man politiska ställningstaganden i dessa tävlingar, vilket var ett tydligt ställningstagande från svenska journalister. Det är trevligt om demonstrationerna går i linje med de egna uppfattningarna, men hur blir det den dag de inte gör det?

För det fjärde, hur skall man i framtiden agera när det hålls tävlingar i vissa asiatiska, afrikanska och sydamerikanska länder? Det finns en mängd nationer där Ryssland framstår som ett under av tolerans mot homosexuella. Blir det inte lite märkligt att demonstrationerna uteblir om man tävlar i dessa länder? För vi misstänker starkt (och i vissa extrema fall t.o.m. hoppas) att de kommer att utebli.

Med det sagt så skulle jag med största säkerhet rösta emot att de nämnda lagarna infördes i Sverige, hur de nu ser ut. Själva lagarna är inte den heta potatisen utan det är hur media hanterar det hela. Jag blir själv inte heller upprörd över att Tregaro målade naglarna. Låt oss vara ärliga, vem har brytt sig om hur idrottsstjärnorna målat sina naglar förut? Vem har ens lagt märke till det? Jag har t.o.m. en överslätande attityd mot att idrottsmän gör politiska ställningstaganden där de tangerar det tillåtna, bara de gör det av egen övertygelse. Jag vet ju hur svårt det är att hålla tyst när man tycker något. Men ansvarsfulla journalister och idrottsledare skall då självklart hålla en striktare linje. Dessutom har svenska idrottsmän – kvinnor inte utmärkt sig för någon djupare politisk analys, historiskt sett.

Slöjdemonstrationen

En kvinna i Farsta blev misshandlad enligt uppgift för att hon bar slöja. Om uppgifterna stämmer så är det ju helt oacceptabelt och gärningsmannen borde lagföras och dömas, kanske för grov misshandel till fängelse. Uppgifterna om vad som hänt har dock gått kraftigt isär och det har på nätet funnits ett virrvarr av olika uppgifter och spekulationer. Ingen förutom kvinnan själv vet vad som hänt och kvinnan själv har inte uttalat sig, det har däremot alla andra gjort. I detta läge går politiker och en del mediepersonligheter ut och demonstrerar mot diskrimineringen av dem som bär slöja. Vi vet inte vad som hänt och luften är full av spekulationer, men Veronica Palm och Åsa Romsson kan inte vänta med att själva dra på sig slöja som sympatiåtgärd. I själva verket vet vi inte ens hur vanligt det är med diskriminerande eller trakasserier mot de kvinnor som bär slöja, ingen undersökning har mig veterligen utförts.

romsson

Det märkliga är att politiker (mediepersonligheterna kan vi lämna därhän) inte väntar några dagar tills de vet vad som hänt. Hur reagerar dessa politiker i ett allvarligt krisläge med bristande information? Kommer de läsa sig till vad som troligen hänt på sociala medier och fatta beslut därefter?  

Kvinnan blev inte diskriminerad, hon blev misshandlad. Ingen har gett uttryck för en önskan att gärningsmannen skall åka fast och lagföras för brottet. Ingen har föreslagit att vi kanske skall skärpa straffen för oprovocerad misshandel. Ingen har föreslagit att vi kanske skall ha fler poliser på gator och torg för ökad trygghet, i stället har man i sympati dragit på sig ett huckle som enda åtgärd. Det duger inte för ansvarsfulla politiker. Man har inte ens tänkt på att kanske föreslå en undersökning för att utröna hur allvarligt problem det är med diskriminering av dem som öppet bär religiösa symboler. Anar vi här att det hela varit en jakt på politiska godhetspoäng?

Annonser
Det här inlägget postades i Juridik, Media, Politisk korrekthet. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Avrivna slöjor och målade naglar

  1. Peter Carlsson skriver:

    Hej Robert,
    Bra och informativt samt värt en tanke eller 2.

    Mvh//Peter Norrtälje

  2. Eva-Marie skriver:

    Tack för ett bra inlägg Stenkvist.
    Jag känner inte att det blev godhetspoäng utan enbart ett behov av att i nästa drag sätta på dessa naiva svenska kvinnor dumstruten.

    Trevlig helg på dig 🙂

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s