De tre sfärerna – en studie i Sverigedemokraternas politiska och mediala ställning


Jesper Strömbäck skriver mycket intressant i sin bok ”Kampen om opinionen” hur journalistik och media påverkar väljarna och valresultat inför ett val. Medias rapportering kan i huvudsak indelas i två kategorier, rapportering av politiken som spel, samt rapportering av politiken i sak. Rapporteringen i sak brukar oftast framstå som mer positiv och objektiv. Alla partier eftersträvar en rapportering i sak (förutom på områden där de är svaga). I flera undersökningar finns det ett parti som trotsar gängse opinionsteorier enligt Strömbäck. Partiet är Sverigedemokraterna som ur flera hänseenden inte följer förväntat mönster. Inte heller följer journalistkåren sitt mönster eller sina egna principer när det gäller rapporteringen av partiet. Så här skriver Strömbäck på sid 169 -170 om sak-rapporteringen inför valet 2010.

Det var bara två partier, Moderaterna och Sverigedemokraterna, som vinklades mer negativ när nyheterna gestaltade politik som sak. De som drabbades hårdast var Sverigedemokraterna, vilket tyder på att det upplevs som legitimt att vinkla nyheter om dem negativt även när man rapporterade om partiets ståndpunkter i sakfrågor.

Därefter beskriver Strömbäck varför det är legitimt att beskriva Sverigedemokraterna negativt även i sakfrågor. Strömbäck hänvisar då till arbeten och modeller av Daniel Halin. Här är ett ganska långt avsnitt av Strömbäck med den helt centrala frågan om partiers legitimitet.

Enligt Hallin befinner sig olika åsikter eller frågor inom en av tre sfärer: sfären av konsensus, sfären av legitima konflikter eller sfären av avvikelser (Hallin 1989). Åsikter som ligger inom sfären av konsensus tas ofta för givna av alla eller de flesta. De ifrågasätts inte och medierna känner inget behov av att låta olika åsikter komma till tals när de rapporterar kring dessa.[…]

Frågor som ligger inom sfären av legitima konflikter handlar om alla de frågor där det uppfattas som fullt legitimt att ha olika åsikter. Det kan exempelvis handla om huruvida skatten skall höjas eller sänkas eller om det är bra eller dåligt att privata företag bedriver verksamhet inom vård och omsorg. De flesta frågor befinner sig i denna sfär och här känner journalister ett behov av att låta olika åsikter och sidor i debatten komma till tals för att inte bli anklagade för att ta ställning.

Frågor som ligger inom sfären av avvikelser är spegelbilden av sfären av konsensus. Här befinner sig åsikter som uppfattas som alltför extrema och avvikande. I likhet med frågor som befinner sig inom sfären av konsensus upplever medierna här inget behov av att låta alla komma till tals; det kan uppfattas som legitimt att öppet ta avstånd från dem. Exempel skulle kunna vara åsikter om Förintelsen inte har ägd rum eller antidemokratiska och rasistiska åsikter.

Vad som är centralt här är tre saker. För det första att det i varje samhälle och varje tid både finns åsikter som det råder konsensus om och som uppfattas som extrema och avvikande. Det är oundvikligt. För det andra sker det förändringar över tid, och åsikter som det råder konsensus om eller som uppfattas som avvikande vid en tid kan uppfattas som legitima i en annan.[…]

För det tredje uppstår det komplikationer när en åsikt rör sig från sfären av konsensus eller sfären av avvikelser mot sfären av legitima konflikter. Vid sådana brytningar blir det en komplicerad fråga för såväl journalistik som politiska aktörer att avgöra om förflyttningen av en åsikt ska accepteras eller motarbetas, samtidigt som själva förflyttningen är ett tecken på att konsensus håller på att bryta samman, vilket leder till konflikter också kring detta.

Om man betraktar Sverigedemokraterna och mediernas bevakning av dem ur detta perspektiv kan det faktum att de inför valet 2010 gick framåt i opinionsmätningarna tolkas som ett uttryck för hur de successivt rört sig från sfären av avvikelser till sfären av legitima konflikter. Samtidigt som den negativa vinklingen av dem kan tolkas som ett uttryck för att många av deras åsikter fortfarande anses tillhöra sfären av avvikelser. Om det kommer att hålla i sig eller om Sverigedemokraterna och deras åsikter fullt ut kommer att uppfattas som legitima och som en del av sfären av legitima konflikter, är en öppen fråga.

Det är mycket riktigt en öppen fråga om partiet SD kommer att uppfattas som ett legitimt parti helt igenom eller inte. Starka krafter kämpar hårt för att det inte skall legitimeras. Eftersom politik kring immigration enligt all logik måste vara en legitim politisk fråga i en demokrati, försöker man ta till alla möjliga knep för att ändå försöka hålla kvar SD i sfären av avvikelser. Journalister, redaktörer och politiska aktörer tar till alla möjliga knep som det är svårt för SD att värja sig emot. Som ett par exempel har vi sett metoden att med braskande rubriker om någon skandal som man redan från början vet är mycket tveksam. Kommer det någon rättelse vet aktörerna att de stora rubrikerna ändå satt sig som bilder i folks medvetande.

jesper_727

Jesper Strömbäck

En annan metod är att låta någon som blivit utsatt för allvarliga kränkningar berätta sin historia om hemskheterna. Hemskheter som på intet sätt är kopplat till SD, men där offret som i förbigående ändå uttrycker rädsla för Sverigedemokraterna. Detta mönster är mycket tydligt och vi såg det när SVT sände från Förintelsens minnesdag. En kvinna av judisk börd fick berätta om 2a världskrigets fasor, samtidigt som hon i förbigående uttryckte rädsla för Sverigedemokraternas framgång. Alla med ett minimum av intellektuell förmåga förstår att kvinnan skulle bli tryggare med SD:s politik.

Mona Masri

Vi ser också samma taktik med små inpass mot SD i tidningar som DN. Mona Masri åkte till USA och fick uppenbarelser av SD:s hemskhet trots semesterresa 500 mil bort. En kvinna som blivit utsatt för trakasserier finner på något outgrundligt sätt ändå subtila kopplingar till SD när hon intervjuas av Expo. Så här säger kvinnan till reportern.

Man har dragit ut gränserna för åsiktsfriheten mycket. Vad som är okej, och vad som inte är okej är väldigt oklart idag. Sverigedemokraternas åsikter har fått alldeles för mycket medialt utrymme. Även om det är bra att deras åsikter kommer upp till ytan, så tror jag att det många gånger är kontraproduktivt, säger hon.

Vad Sverigedemokraterna har med trakasserierna mot kvinnan att göra framgår aldrig. Själva orsaken till intervjun är ju att odla misstro mot SD, det är just därför kvinnan intervjuas. Dessa exempel är tydliga försök att hålla kvar SD i sfären av avvikelser. Som Strömbäck själv säger får framtiden utvisa vad som hamnar i vilken sfär. Klart är att det politiska landskapet alltid förändras och att det alltid förekommer en kamp mellan olika intressen. Det man kunde önska sig är väl att kampen fördes med något ärligare och renare metoder. I dag används vilka fula knep som helst, detta eftersom deltagarna på spelplanen anser att deras mål är så oerhört ädelt att det ursäktar fula knep och lögner.

Annonser
Det här inlägget postades i Ideologi - politik, Media, Sverigedemokraterna. Bokmärk permalänken.

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s