Harrison missar den uppenbara huvudpoängen med dagens immigration


Jag tänkte helt kort kommentera några av de argument Harrison anför i sin slutreplik mot främst Sanandaji, men även mot andra som med viss iver argumenterat emot Harrisons försvar av dagens immigrationspolitik. Svaret skall inte ses som en fullständig redogörelse mot de argument Harrison anför, då det hela skulle bli alldeles för långt och måhända snårigt för den vanlige läsaren. I stället tar vi i slutet upp själva grundproblematiken med Harrisons argumentation, en problematik som borde vara uppenbar.

Dick Harrison

Dick Harrison

Harrison menar att hans motdebattörer påstått följande:

Flyktinginvandring är negativ [ekonomiskt, min anm] och har så alltid varit.

Jag vet inte om Sanandaji påstått detta, jag gör det definitivt inte. Självklart kan flyktinginvandring under vissa premisser vara ytterst lönsam för mottagarlandet. Men vad har det med dagens immigration att göra? Ingeting, det är ett sidoargument som inte ens behöver finnas med i dagens debatt. Dessutom så åtog vi oss en gång i tiden att ta emot politiska flyktingar (som huvudsakligen var förföljda av en diktaturregim). I detta åtagande funderade vi inte ens i ekonomiska termer. De ekonomiska termerna har vunnit insteg i debatten när det är uppenbart för alla att det inte längre rör sig om politiska flyktingar. Att vi överhuvudtaget började diskutera i ekonomiska termer var snarare ett tecken på att vår flyktingpolitik spårat ur, och att den då, i brist på andra trovärdiga argument, började försvaras i ekonomiska termer. Vidare i Harrisons text när han bemöter utbildningskostnaderna för flyktingar.

För det första är långt ifrån alla av dagens invandrare, exempelvis från Syrien, obildade analfabeter. Många är högutbildade (vårt problem är att vi inte tar tillvara deras kunskaper, inte att kunskaperna i sig saknas). För det andra är det faktum att någon är analfabet idag inte detsamma som att hon eller han kommer att vara det i morgon.

Det är korrekt, många av de flyktingar som kommer från Syrien har hög utbildning, som måste konverteras till svenska förhållanden för att bli värdefulla. Dessutom måste personerna lära sig svenska språket. I Syrien kan kunskaperna många gånger inte användas eftersom det råder krigsförhållanden, men i den mån de kan användas i hemlandet blir det ju en global nettoförlust av kunskaper, eftersom kunskaperna i hemlandet kan användas direkt utan språkkurser etc. Dessutom berövas ju Syrien all denna kompetens om det är meningen att landet skall återuppbyggas. Rent pragmatiskt kan man ju också tycka att läkare kanske behövs minst lika bra i Syrien som i Sverige.

Självfallet skall vi utbilda analfabeter så de kommer upp i acceptabel kunskapsnivå. Då blir det sannolikt en minuspost i alla fall för samhället, eftersom det rör sig om ofördelaktiga variabler mellan utbildning och återstående arbetstid. Skulle vi använda de resurser det kostar att utbilda en person från Somalia i Sverige för att i stället ge somalier på plats utbildning, skulle effekten sannolikt bli hundrafalt större. Slutligen tar vi detta axplock ur Harrisons text.

Jag menar dock att invandrarna bidrog till att bygga upp det svenska samhället

Ja vi håller med. Både tyskar och valloner bidrog till att utveckla det svenska samhället, det tackar vi för. Den immigrationen kan väl jämföras med att vi i dag välkomnar indiska dataingenjörer med ordnad fast anställning.

Vi ser speciellt i Harrisons sista replik här bristerna i resonemanget, nämligen att dagens immigrationspolitik inte kan jämföras med vår historiska politik, där det t.o.m. ifrågasattes om 50 judiska flyktingar från Nazityskland skulle tillåtas att immigrera. Harrison missar hela poängen, att vår immigration faktiskt är unik i dag, inte bara i ett Europeiskt perspektiv utan också i ett historiskt perspektiv. Harrison saknar verktyg för att förstå detta, för att förstå samtiden, ety han är nämligen historiker med de verktyg en sådan har till sitt förfogande. En historiker kan vara väl lämpad att jämföra olika historiska epoker, men på många områden saknar de rätt verktyg för att jämföra nutiden med historiska epoker, vilket Harrison mycket väl visar i sina artiklar om immigrationen.

Annonser
Det här inlägget postades i Historia, Immigrationspolitik. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Harrison missar den uppenbara huvudpoängen med dagens immigration

  1. annacarlbro skriver:

    Jag vänder mig också emot att han säger att vi måste se det här långsiktigt, eftersom vi för det första inte vet om det ens på lång sikt är till fördel för Sverige, och för det andra är de långsiktiga, och eventuellt positiva effekterna, underordnat hur det påverkar våra liv här och nu.
    Ändamålen helgar inte medlen. Vi kan inte förstöra ett helt land för att det eventuellt i en avlägsen framtid gör landet bättre.

  2. Stenkvist skriver:

    Japp bra, jättebra. Men han påstår att han fått en massa invektiv. Vet inte om det är sant, men jag hoppas att folk slutar med det om det är sant, så improduktivt. Inget biter som rena sakskäl.

  3. Rim Rutsdotter skriver:

    Satt i natt och följde debatten i kommentarsfältet och det var stor underhållning. Harrison har nog retat många. Mycket var ju trams, men många gav honom rejält mothugg.

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s