Tragedin i Trollhättan


Vansinnesdådet på skolan Kronan i Trollhättan är djupt tragiskt för alla inblandade och de tre dödsoffer som hitintills krävts verkar fullkomligt meningslösa. Vi kan inte nog beklaga det inträffade och alla sansade personer håller tummarna att dådet inte stimulerar fler dårar ute i samhället. Farhågor finns också att de problem USA har med våldsdåd i skolor skall sprida sig till Europa och Sverige. Något vi till varje pris vill undvika.

Vi måste tyvärr i denna stund där nationell samling vore på sin plats, ändå reflektera lite över den medierapportering som i dag skett kring vansinnesdådet i Trollhättan. Polisen har enligt uppgift konstaterat att den nu avlidne gärningsmannen hyste högerextrema åsikter och att dådet hade rasistiska motiv. Detta stämmer säkert och vi har ingen anledning att betvivla dessa uppgifter. Dock noterar vi, inte utan en viss förvåning, att polisen som skäl för detta anfört gärningsmannens klädsel i Dart Vader-kostym. Själv har jag svårt att koppla denna typ av kostym till någon politisk inriktning.

Men som sagt, det finns inga skäl att betvivla mannens extrema åsikter. Dock måste vi i denna stund (beklagligt nog) fundera över den tyngd det fått både från polisens håll, men framför allt från medias håll. Jag hörde Marianne Rundström på SVT under morgonen, med betydande emfas, poängtera att dådet i Trollhättan hade ”rrrrasssistiska motiv”. Låt oss reflektera. Gärningsmannen klär ut sig i en Dart Vader-kostym, beväpnar sig med flera stickvapen varav ett svärd. På skolan uttalar han innan dådet ”I am your father”. Gärningsmannen låter sig också fotograferas med elever mellan dåden (om jag tolkar GT:s artikel rätt). Nu inställer sig frågan vilket som har mest relevans för detta sjuka dåd, mannens politiska preferenser eller hans psykiska status? I dag på morgonen upprepades det 16 gånger att det var ett politiskt motiverat brott medan jag hade TV:n påslagen, inte en enda gång ställdes frågan vilken psykisk status gärningsmannen kunde tänkas ha. Är detta rätt balans av Public Service?

misstank-800x504

Likaså kan vi fundera över den vinkling vissa (men inte alla) medier anlagt på den rad av mordbränder vi sett senaste tiden mot påtänkta flyktingförläggningar runt om i landet. Jag skriver här mordbränder eftersom chansen att denna rad av bränder skulle ske slumpvis nog är i det närmaste obefintlig. Enligt t.ex. Anders Lindberg Aftonbladet så är det SD som bär en del av ansvaret för bränderna eftersom partiet ”piskat upp stämningen”, som om inte Lindberg piskar upp stämningen på sin kant. Framför allt gäller ju frågan om det är verkligheten som är problemet med en prognos på 160 000 asylsökande i år, med enorma kostnader som följd. Eller om det är SD:s reaktioner på verkligheten som är själva roten till problematiken. SD lutar sig i princip på de uppgifter och slutsatser som våra morgontidningar publicerat den senaste tiden. Återigen, är det SD eller verkligheten som är problemet?

För att samhället skall fungera måste vi på olika nivåer använda både hjärnan och hjärtat. Detta har även debattörer i övriga partier lite senkommet upptäckt. Tyvärr har vi sett en utveckling de senaste åren där känslorna tagit plats på områden där hjärnan skall användas. Detta har skett främst inom politiken, men även media och myndigheter är drabbad av denna moderna sjuka. Ett exempel på detta problem är polisen som skall skänka trygghet till medborgarna genom att INTE bli emotionella, utan att lugnt och sansat agera för att säkra vår trygghet. Polisen behöver inte inför varje mening intyga det djupt tragiska i en uppkommen kris, de skall ge sakliga säkra besked. Helst utan att hallucinera springande gärningsmän när det senare visar sig att den springande gärningsmannen är en fritös, som vid en känd moskébrand.

Även media har tappat denna balans mellan torr saklighet och emotioner, som t.ex. när man panikartat ordnar chattar med allmänheten om hur man pratar med barn i kris. I själva verket är en stor del av skolpersonalen utbildad till att föra svåra samtal med barn (inklusive undertecknad faktiskt), men det har medieföretagen inte tänkt på att undersöka. Man misstänker att det i själva verket är personalen på medieföretagen som behöver bearbeta sina känslor. Vid SVT:s morgonnyheter misstänker jag att Rundström och andra journalister tappat balansen mellan fakta, objektivitet och känslor där underliggande politiska preferenser måhända skymtat fram lite väl mycket i nyhetssändningarna.

Annonser
Det här inlägget postades i Media, Sverige, Sverigedemokraterna. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Tragedin i Trollhättan

  1. mgonja skriver:

    Och tyvärr lär det inte bli en sakligare diskussion, heller för media svämmar över av inlägg där SD är orsak till allt som händer.
    När det vore rimligare att prata om den nästan helt avvecklade psykvården i landet Fär det som händer nu händer inte utan en djupare anledning.

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s