En fungerande flyktingpolitik för EU


I Uppdrag Granskning den 28 oktober ställdes en hel del vettiga frågor angående den senaste tidens flyktingsituation i EU. Många nationer har stora problem med den enorma tillströmning av asylsökande och dem som av oklara orsaker inte söker asyl. Värt att notera är att Uppdrag Granskning och hela debatten handlar om de kortsiktiga, akuta problem vi står inför. Få debattörer tar upp de långsiktiga problem som kommer att uppstå i Sverige och EU. Det var frapperande att i programmet se hur olika Morgan Johansson och den ungerske statssekreteraren för EU-frågor hanterade den svenske reportern Hanna Nybergs intervju. Den ungerske statssekreteraren var kolugn, svarade självsäkert och avslappnat på frågorna och var inte ens i närheten av att bli pressad. Morgan Johansson stammade, slingrade sig och hade samma panik i blicken som äkta mannen får när frun nämner ordet ”vårstädning”. Vad var skillnaden mellan de två representanterna? Förmodligen hade den ungerske dignitären en helhetsbild av hur han och den ungerska regeringen skall agera inför anstormningen av asylsökande. Johansson har ingen helhetsvision utan kryssar sig fram mellan olika fragmentariska lösningar.

Morgan_Johansson_i_GAPF-manifestation_2014

Jag anser att i huvudsak måste hjälp för människor i krigszoner ske i närområdet. Det är ingen fungerande lösning långsiktigt att flytta hela civilbefolkningar från nationer till andra världsdelar. Men hur skulle en lösning på EU:s premisser se ut som långsiktigt tillgodogör kraven på asylrätt och andra krav, och som gör att Morgan Johansson slipper stamma och slingra sig fram i intervjuer med näbbiga journalister?

Alla har rätt att söka asyl, vilket upprepats till leda. Men att fly undan krig och dödshot innebär inte att man skall få välja vilket land inom EU man skall få slå ned sina bopålar. Inte om det förhåller sig så som våra medier tjatar om, att människor flyr för sina liv. Dessutom stipulerar Schengenavtalet och alla andra avtal att EU:s yttre gränser skall kontrolleras och bevakas. Hela innebörden av den inre rörligheten bygger på detta. Där har vi det självklara svaret. Människor har rätt att söka asyl och skall göra det vid EU:s yttre gränser, företrädesvis blir detta i Grekland, Ungern och Italien. Bygg upp rejäla asylenheter (Hotspots) där och satsa rejäla summor på en fungerande hantering. Inga asylansökningar hanteras någon annanstans än just vid dessa enheter. Asylsökande som dyker upp i t.ex. Sverige eller Danmark hänvisas och bjuds på skjuts till någon av dessa hotspots.

Men Grekland, Italien och Ungern kan inte ta emot alla dessa asylsökande? Nej, självklart inte. Ett fördelningssystem, som vi redan sett ett embryo till, fördelar de asylsökande inom EU, kanske med nuvarande fördelningsnyckel som grund. Grekland, Italien och Ungern slipper ta emot några asylanter överhuvudtaget mot att de driver asylenheterna som finansieras fullt ut av EU. Kanske till en total kostnad motsvarande maximalt 4% av EU-programmet för utbildning Horisont 2020 (budget 80 miljarder Euro). Systemet skulle fungera om alla länder skickade alla asylsökande till just dessa enheter. Garanterat. Trycket av asylsökande skulle snabbt minska dessutom. Garanterat.

Skärmklipp 2015-10-29 08.35.00

Fortfarande har vi problemet med ”döden på Medelhavet”, människor måste ju ta sig till Italien för att söka asyl. Upprätta ännu en stor asylenhet i Tunisien och stäng Libyens kust med marina enheter. Asylenheten finansieras fullt ut av EU komplett med mutor och all inclusive. Vill vi vara humana kostar det. Alla asylansökningar från norra Afrika behandlas vid enheten i Tunisien. De som ignorerar detta och tar sig över Medelhavet skjutsas tillbaka till Tunisien och asylenheten där. Efter ett mycket kort tag tar sig ingen över Medelhavet på egen hand. Då har vi 0 drunknade på Medelhavet (av asylsökande i alla fall). Jag tar för givet att alla humanister aldrig slutar applådera detta förslag, som både leder till att alla får söka asyl, samt att ingen drunknar i sina försök att utnyttja sin mänskliga rättighet.

På sikt måste vi skärpa asylreglerna där vi prioriterar hjälp i närområdena och tar emot kvoterade flyktingar på ett mycket bättre sätt än i dag. Efter krig och naturkatastrofer måste det vara naturligt att civilbefolkningen flyttar tillbaka till sitt hemland. Speciellt viktigt är detta om det gäller flyktingar med hög utbildning. Skall krigshärjade och fattiga länder ha en chans att resa sig efter de akuta kriserna behöver de sin utbildade och sansade befolkning, mer än någonsin. Låt oss gå över till en mer lågmäld men genuin humanism i stället för den nuvarande skrikiga humanismen som mest liknar en Robinssontävling i humanism.

Annonser
Det här inlägget postades i EU, Immigrationspolitik. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till En fungerande flyktingpolitik för EU

  1. larsaahlin skriver:

    Tyskland kommer uppenbarligen att strama upp sin asylhantering inom väldigt kort tid. Merkel/Seehofers ”positionspapier” skall diskuteras vidare i morgon torsdag, varvid gissningsvis SPD accepterar principerna i förslaget. Deras förslag (som märkligt nog inte har väckt något intresse i Sverige, trots dess oerhörda betydelse för oss) innebär ju skärpt gränskontroll i samarbete med Österrike, samt transitzoner vid gränsen där asylsökande kan interneras medan de utreds (och migranter från säkra länder skickas tillbaka direkt).

    Kortsiktigt leder detta uppenbarligen till en ännu högre takt i inströmningen till Sverige (1800 hade kommit under onsdagen fram tills 18:00, skriver Avpixlat). Men vad jag förstår innebär Tysklands åtgärder på några veckors sikt att alla migranter på väg norrut stoppas vid tyska gränsen, dvs Sverige slipper fler asylsökande. Fast jag bara spekulerar, önskar att frågan diskuterades mer.

    Robert; kan inte SD ställa en enkel fråga till migrationsministern om svenska regeringen tagit kontakt med Tyskland i denna fråga (eller avser att göra det), och vad de kommer att driva för linje gentemot Tyskland i så fall?

  2. larsaahlin skriver:

    Ja, självklart är det så man måste göra. I min version av förslaget vill jag också ha med att de enskilda EU-länderna själva inför varje år själva avgör hur många med beviljad asyl de skall ta emot från hotspots (annars får man inte igenom förslaget i Rådet) och att EASO/Frontex (som jag förutsätter bemannar Hotspots och hanterar asylansökningar) inte får bevilja fler asyl än vad medlemsländerna sammantaget åtagit sig.

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s