Till statens försvar


I våra sociala medier kan vi ofta läsa hur den unga generation av politiker som företrädesvis har sin hemvist i skilda ungdomsförbund häcklar den överbyggnad vi normalt kallar staten. Även politiker som nått mogen ålder, företrädesvis till höger på den politiska skalan, instämmer understundom i klagokören. Staten är för stor, den inkräktar på vår frihet, den slukar (om inte rentav stjäl) våra pengar. Det är ibland samma politiker som inte ägnar en tanke åt att kritisera EU:s digra resursslukande administration dessutom.

Självklart skall staten inte vara större än att den kan fullgöra de uppgifter vi vill att den skall göra. När ordning och trygghet råder i samhället behöver vi inte fler poliser. När försvaret ger oss en rimlig trygghet behöver vi inte satsa ännu mer pengar på just detta. När infrastrukturen fungerar efter vårt behov, kan vi satsa på underhåll och när vi tar hand om de svaga i samhället på ett acceptabelt sätt behöver vi inte anställa tusen socialsekreterare till. Detta är knappast en politisk konflikt och ganska självklart.

I själva verket bör diskussionen handla om på vilka områden staten bör stärkas och på vilka områden staten kanske faktiskt kan frånsäga sig ansvar. Är det rimligt att så mycket resurser läggs på immigrationen? Är det rimligt att staten satsar så mycket pengar på studiecirklar av allehanda slag? Överhuvudtaget borde statens bidragsflora till allt möjligt ses över och ifrågasättas. Detta samtidigt som vi behöver stärka både försvar och polis, för att nämna ett par exempel. Staten kommer knappast bli mindre när den gör allt det samhällsmedborgarna vill att den skall göra. Även om den på vissa områden minskar sitt stöd, vilket nog är nödvändigt på lång sikt. För att bevara staten och dess legitimitet måste vi också banta den på vissa områden.

278965h1024

Peter Sylwan har skrivit att staten är en förutsättning för tilliten i samhället. Utan den skulle inte mycket av företagsamhet och marknad fungera. Utan en stat skulle den starke och mest skrupelfrie ta för sig och trampa ned övriga. Vem vill starta ett företag under sådana förutsättningar? Vem vill ens leva i ett sådant samhälle? Bo Rothstein har konstaterat att en rättvis stat utan korruption betyder mer för välståndet i samhället än demokrati. Inget välstånd växer där invånarna misstror staten och samhällsapparaten. Som exempel jämför Rothstein Indien och Kina. Indien är världen största demokrati, men med en korrupt stat. Indien har en betydligt sämre välfärd och ekonomi än Kina, som är en diktatur men med mindre korruption i statsapparaten [Människans natur Sylwan].

Vi kan önska och rentav begära att mogna politiker i våra riksdagspartier förklarar statens viktiga roll för sina yngre adepter i partihierarkin. Detta för att slippa dessa rent pinsamma uttalanden av ibland högt uppsatta företrädare i skilda ungdomsförbund. Påståendet att vi skall avskaffa staten är ungefär lika smart som att föreslå att vi skall tillbaka till stenåldern. Enda samhälle i mänsklighetens historia utan någon överbyggnad. Politiker som när det passar lovar både höghastighetståg, fler poliser och stärkt försvar, allt bekostat av staten, måste också kunna inse statens betydelse för framåtskridandet i vårt samhälle.

Staten är inget annat (nåja) än det gemensamma projekt vi inte klarar av att göra enskilt och som inte ligger på företagens bord. Det är en överenskommelse bland medborgarna om gemensamma satsningar för allas bästa, något vi alla vinner på. Låt oss föra ett seriöst samtal om vad staten skall göra och vad den inte skall göra. Låt oss föra ett samtal om hur vi driver både stat, landsting och kommuner på effektivaste sätt. Det är förövrigt en diskussion som är svårt försummad också inom EU och hade den förts hade det kanske aldrig blivit en ”brexit”.

Annonser
Det här inlägget postades i Ideologi - politik, Sverige. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Till statens försvar

  1. David Hume skriver:

    Mänskliga rättigheter är ingen global lag och kan inte i Sverige som konventioner övertrumma tex. grundlagen. Läs gärna Lars Trädgårdh, mänskilga rättigheter kan ses som visioner i olika förverkligande. lägen.

  2. När det gäller lagar så finns i FN’s mänskliga rättigheter att det är förbjudet att diskriminera folk på grund av deras politiska åsiker.

  3. Jag tycker det är viktigt med en klar skilje linje mellan staten/kommunen/landtinget och det privata. Nu för tiden inbillar sig ju folk att en del kommunal/statlig verksamhet har privatiserats. Ok, staten har sluppit från ansvaret är fortfarande kund och bestämmer som kund. Om man tar pendeln i Stockholm som exempel så är det fortfarande staten som bestämmer vad det privata företaget ska leverera. Staten har intresse av att få ner priset så mycket det går, helst inte leverera alls. Inställda tåg och förseningar är skitsamma, vanligt folk som borde vara kunden och ha kundmakt har ingenstans att protestera och har som regel betalat för varan långt i förväg och har ingen chans till pengar tillbaka. Staten som är den riktiga kunden har dessutom mest intresse att krympa varan så mycket som möjligt. Om leverantören (privata företaget) fuskar med att leverera så finns ingen morot för staten att ingripa som kund. När det gäller äldreboenden så finns intresse från staten att verksamheten försvinner helt och minst 25% av äldreboenden har försvunnit sista åren.

  4. MartinA skriver:

    Ser det ut att gå bra? Har inte ni socialister gjort nog skada?

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s