Väljarnas hämnd – Bengt Lindroth


Lindroth har i boken ”Väljarnas hämnd” gått igenom det han kallar populistpartiernas utveckling i de nordiska länderna. Det är betydande skillnader på både hur de systemkritiska partierna ser ut och deras historiska utveckling och Lindroth  beskriver detta tämligen objektivt. En bärande tråd i boken är vad populism egentligen är. Lindroth citerar Marie Demker och Cecilia Malmström enligt följande på sid. 273

”Att det funnits en skillnad i synsätt mellan regeringspolitiker och väljare ända sedan migrationspolitikens födelse på 1970-talet. Spetsar man till det kan man tala om eliterna kontra folket.”

Det är huvudtemat i hela boken, eliterna kontra folket, Lindroth förstår dock inte själv betydelsen av det han citerar och att det är vad han kallar ”populism”. I demokratier finns det alltid en möjlighet för nya partier att kapa åt sig mandat och makt om den politiska nomenklaturen fjärmar sig från de väljare de skall representera. Det är den demokratiska essensen i våra demokratier. Sviker företrädarna finns det andra att rösta på.

9789173317498_200x_valjarnas-hamnd-populism-och-nationalism-i-norden_haftad

När det gäller SD blandar Lindroth ihop det gamla bunkergänget med förnyarna från Lund, vilket kan tyckas vara mer än lovligt slarvigt. I övrigt betecknar Lindroth SD som ett populistiskt nationalistparti, men går dock emot Arnstad och Olle Larsmo som betecknar SD med fascistiska epitet. Kan man rentav spåra lite motvillig beundran från Lindroth för att SD ensam så länge stod emot etablissemangets tryck? Det får läsarna avgöra själva. Barbro Holmberg och Göran Persson sticker också ut i Lindroths bok som åtminstone tveksamma inför den oerhört generösa immigrationspolitik som riksdagen i övrigt verkar vara överens om.

Trots Lindroths motvilja mot populism och vad han tycker, ”oseriösa partier” så är boken en guldklimp gällande de olika systemkritiska partiernas utveckling i Norden. Lindroth anstränger sig för att hålla en neutral och opartisk ton trots att han kanske inte når ända fram. Oavsett vilka politiska åsikter man har är boken mycket läsvärd och även en Sverigedemokrat kan läsa boken utan att drabbas av störtblödning.

Annonser
Det här inlägget postades i Demokrati, Ideologi - politik. Bokmärk permalänken.

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s