Inte heller du tar ansvaret att ”göra det svårt” Tove Lifvendahl


Lifvendahl skriver en krönika i SvD inte utan en del poänger och guldkorn. Lifvendahl tillhör som hon själv säger, den liberala eliten, en del av den så kallade PK-sfären som vi vanligtvis kallar den. Hon höjer sig dock ett par nivåer över den mest vulgära delen av detta etablissemang och uppvisar in alla fall en äkta vilja att förstå vad som händer i vår samtid. Sammanfattningsvis beskriver hon hur handfallna det politiska och mediala etablissemanget stått inför de framgångar som ”populister” på olika håll i världen rönt. Dessa eliter förstår inte hur framgångarna för Trump och SD kunnat komma, de förstår inte varför och de förstår inte att alla inte förstår det de själva förstår. Det finns dock ledtrådar i Lifvendahls egen text hur dessa eliter kunnat hamna så fel.

Lifvendahl skriver följande:

Det finns en läxa för nyhetsmedierna här, post-Trump, post-Brexit, post-SD. Den handlar om att söka berättelsen bakom stereotyperna, att tänka igenom det vi redan tror oss veta, och att öka förståelsen och kunskapen genom att hitta ny information.

Det etablissemang som Lifvendahl refererar till har envetet slagit ifrån sig all information och alla åsikter från den gräsrotsrörelse som till slut vände detta etablissemang ryggen. Det enda väljare och folk fått höra är att de är mindre vetande, dumma och allmänt främlingsfientliga. Ni vet ju bäst, ni proffspolitiker i riksdagen, ni påläggskalvar ute i kommunerna. Ni vet ju bäst ni tidningsredaktörer på skilda tidningar, ni vet ju bäst ni kulturarbetare på Södermalm. Men om ni inte vill ta i stora väljargrupper med tång, så kanske dessa grupper inte vill ta i er med tång en dag. Och det kanske är precis det som hänt. Vidare i texten:

SD har vuxit i Sverige tack vare att de andra partierna inte tillräckligt väl och i tid, förstod och vågade formulera sin egen politiska hållning. Det är en historiebeskrivning som de flesta delar, partierna inkluderade. Men frågan är vilken roll medierna hade i detta?

Det här är ju inte helt sant. Reinfeldt, om vi tar det tydligaste exemplet, hade visst en mycket välformulerad politik. En politik som vissa medier fortfarande hyllar. Det är bara det att många, väldigt många människor inte håller med om själva politiken. Men Reinfeldt anser att han fortfarande har rätt, det läser vi dagligen om i tidningarna, trots att snart sagt hela det politiska etablissemanget gjort avbön. Och det är inte svårt att konstatera att de medier Lifvendahl talar om, fortfarande hyllar honom. Folket har fel, Reinfeldt rätt. Trots att facit kanske borde ligga på bordet nu. Vidare i Lifvendahls artikel:

Går vi till Sverige är den enda bild som förmedlas av SD-väljaren en sådan som eliterna redan har bestämt sig för; oinformerad, faktaresistent, främlingsfientlig, omsprungen av globaliseringen – ja, en deplorable, beklagansvärd, för att tala med Hillary Clinton. Då blir politiken därefter.

Eliterna tycker att SD-väljaren är ”oinformerad och faktaresistent”. Facit eller sanningen uppenbarades ändå när Löfven införde gränskontrollerna och lade sig på en ”europeisk lägstanivå” gällande immigrationspolitiken. Detta vill inte Lifvendahl nämna i sin artikel, men verkligenheten visade att SD-väljaren hade rätt och har haft rätt hela tiden, eliten fel. Samma sak med EMU-omröstningen, folket hade rätt eliterna hade fel, jätte fel. Det är inte bara det att de eliter Lifvendahl talar om har en översittarattityd, de har faktiskt haft väldigt fel också.

tove-lifvendahl-pressbild-foto-mikael-rohr2

Slutligen verkar det som att Lifvendahl hellre åker till USA för att förstå en Trump-väljare, trots att det lär finnas en del SD-väljare i hennes närområde, om hon nu vill förstå något. Hon säger ju själv att ingen röstar på SD i hennes bekantskapskrets och att hon vill förstå dem. Jag skulle själv inte säga nej till en fika med Lifvendahl om hon vill fråga mig om något. Se det som ett erbjudande Lifvendahl.

Annonser
Det här inlägget postades i Alt & Misc. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Inte heller du tar ansvaret att ”göra det svårt” Tove Lifvendahl

  1. Social konstruktion skriver:

    De som talar om populism uppvisar i själva verket en antidemokratisk attityd. Vad är allmänna val om inte höjden av populism? Accepterar man att det hålls allmänna val, då måste man också acceptera vad folket tycker vilket rimligen är populism. Det står varje parti fritt att driva en linje som väljarna inte sympatiserar med men då får man finna sig i låga siffror. Fullgod demokrati kräver dock välinformerade väljare och det är där de största och värsta bristerna finns i Sverige. Ni vet vad jag menar!

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s