Är det rasistiskt att dricka mjölk?


Studier och forskning skall vila på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet står det i Högskolelagen. I Aftonbladet publicerar Tobias Linné, doktor i sociologi samt Iselin Gambert professor och gästforskare vid Lunds universitet en debattartikel där de påvisar hur drycken mjölk ”används som en symbol för rasbiologisk renhet och vit överlägsenhet”. Artikeln har väckt förvåning för att inte säga munterhet. Ytterst få människor i Sverige har någonsin kopplat mjölk till vit överlägsenhet. Snarare har mjölken varit skyddad från normala prishöjningar p.g.a. den roll som viktigt näringsämne för vårt uppväxande släkte. Vi har sett reklam till leda om mjölkens nyttighet för muskler och benstomme. Att drycken skulle ha med vit överhöghet att göra förefaller lika främmande som chemtrail för folk i allmänhet. Låt oss titta på argumenten akademikerna framför.

Sociologiprofessorn E. Melanie Dupuis vid University of California Santa Cruz är en av de som har studerat de historiska kopplingarna mellan mjölkdrickande och föreställningar om vit överlägsenhet. […]

Den vita drycken som vid denna tid ansågs som det perfekta livsmedlet ur näringssynpunkt, knöts symboliskt samman med den vita kroppen som kunde tillgodogöra sig mjölken bättre än icke-vita. “By declaring milk perfect, white northern Europeans announced their own perfection” skriver DuPuis.

En annan professor säger samma sak som artikelförfattarna, det är ingen källa värt namnet. Mjölk ansågs och kanske anses som ett perfekt livsmedel, det stämmer. Andra ledet i argumentet, att mjölk knöts symboliskt samman med den vita kroppen är bara ett påstående taget ur luften. Däremot gör en genmutation att en del av den västerländska befolkningen tål mjölk i vuxen ålder. Detta skedde enligt Karin Bojs för tusentals år sedan och hjälpte de som koloniserade vårt norra hörn av jordklotet att överleva. Dessa medlemmar ur en mycket tidig stenålderskolonisation hade garanterat inte börjat organisera sig i en alt-right-rörelse. Vidare i artikeln.

I USA har flera organisationer, som exempelvis The Congressional Black Caucus kritiserat hur det amerikanska livsmedelsverkets riktlinjer har en tydlig riktning mot vita genom att rekommendera intagande av mjölkprodukter.

Att en intresseorganisation kritiserar något är inget hållbart argument och har inget med vetenskap att göra. Kan livsmedelsverket riktlinjer ha att göra med att endast de som härstammar från Europa tål mjölk i vuxen ålder? Vidare anföra författarna argument som bygger på en tweet av en enskild person, en tweet som kan betyda alltifrån ren humor till det författarna påstår. Det är rakt igenom usla argument som inte hör hemma i den akademiska världen. Hela påståendet om mjölken rasistiska historia är inte mer underbyggd än chemtrails. Skillnaden är att chemtrail hör till naturvetenskaperna naturvetenskaperna och kan vederläggas med rena naturvetenskapliga fakta. När det gäller sociologi kan vi inte med samma pregnans bara avfärda dumheter med kalla fakta, detta eftersom det inte på samma sätt går att avfärda påståenden inom sociologin med vetenskapliga undersökningar. Hur tokigt det kan bli visar en mening i artikel.

Det betyder inte att det skulle vara rasistiskt att dricka mjölk.

Skönt att veta. Vi har alltså tillåtelse att fortsätta dricka både mjölk och vitt vin. Jag har tidigare kritiserat att en del forskning tenderar att avlägsna sig alltför långt från vetenskap och beprövad erfarenhet, ja tom från vanligt sunt förnuft. Jag har blivit påhoppad av någon akademisk för min ändå rätt milda kritik. Artiklar som denna visar att jag hade rätt och kritikerna fel. Eller skall mina tidigare kritiker dyka ner och försvara även denna artikel?

Annonser
Det här inlägget postades i Idioti. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Är det rasistiskt att dricka mjölk?

  1. Gary Aelius skriver:

    Tragiskt att forskare betalda med skattepengar kan sjunka så djupt. Dom skämmer bara ut sig själva.

  2. Argus skriver:

    På sätt och vis har de i sin enfald rätt. Civilisation kräver rätt förutsättningar. Om du genom att skaka på närmaste träd erhåller dagens näringsintag har du inte incitament till förbättringar. Om du måste lägga stor del av dygnets vakna timmar på samma sak finns inte tid eller möjlighet. Det ska alltså inte vara för lätt eller för svårt, ett tempererat klimat med andra ord.

    Det är inte allt för otroligt att klimatet mella Eufrat och Tigris vid de första kända civilisationernas uppkomst för tiotusen år sedan liknade dagens Europa på grund av den senaste istiden i Nordeuropa. Jordbrukssamhället uppstod och med det byteshandel och en social struktur. Fördelen med ett jordbrukssamhället mot ett jägarsamhälle är att det är lättare att tillförsäkra sig en jämn tillgång på mat.

    En jämn tillgång på mat ihop med lämpliga utmaningar gör att barn överlever och växer både fysiskt och intellektuellt. De blir helt enkelt lite smartare än sina föräldrar och denna positiva spiral har hållt i sig över årtusenden. Idag är jag inte lika säker på att det längre gäller för stora delar av västvärlden. 😉

    Kor, får och getter är utmärkta konserveringsmedel för mat. Man ger dem torkat gräs och får då mjölk dagligen och kött ibland. Mjölk är ett utmärkt födoämne då den innehåller allt avkomman behöver under den första tiden. Laktaspersistens har bidragit till att bland annat vuxna nordeuropéer har kunnat dra nytta av mjölkens alla fördelar och på det sättet bidragit till att skapa och vidmakthålla västvärlden och vår tekniska, kulturella och sociala överlägsenhet. Åtminstone till våra dagar då vi verkar ha befordrat de mest förvirrade till intelligentia.

    Det verkar vara lite surt-sa-räven över det hela och helt i onödan då det finns laktosfria mejeriprodukter.

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s