Östereuropas avveckling stred inte mot konservatismen, det gjorde däremot massinvandringen


Det är lite lustigt att det i princip samtidigt finns två ledare i SvD om konservatism, en negativ av Ludvigsson och en betydligt positivare av den förmodat konservativa Arpi. Vad gäller Arpis artikel finns inte så mycket att säga, han har rätt i det mesta. Men helt annorlunda är det med Ludvigssons artikel, som andas förenklingar och vinklingar rakt igenom. Ett exempel på detta är när Ludvigsson ondgör sig över att olika människor tolkar konservatismen olika. Ja, så är det ju med samtliga ideologier, olika människor tolkar eller vinklar dessa lite olika. Ta liberalismen t.ex. hur många varianter finns det av denna ideologi? Otaliga, allt ifrån nyliberalismen i Ayn Rands anda till klassisk liberalism som mest handlar om den personliga friheten och det därpå följande ansvaret. Inget konstigt med det alltså.

Ludvigsson skriver följande i sin anklagelseakt:

” Men skillnaden går mellan dem som vill använda politik för att nå det önskade och oss som tror att det snarare är politiken ställer till det. Å ena sidan ett hopp om förändring via lagstiftning, sanktionsformer eller uppmanande bidragsformler, å andra sidan ett hopp om ett fritt civilsamhälle, fria näringar, fri akademi och fria konster. Den konservativa anser att staten bör uppmuntra och stävja önskat respektive oönskat beteende i varje samhällssfär. Den klassiskt liberala att staten ska begränsas till grundläggande och begränsade uppgifter.”

Ludvigsson vänder upp och ner på det mesta här. Staten och politiken har sina sfärer att råda över, det privata skall självfallet vara privat även i ett konservativt samhälle. Ja, politiken ställer till det om den tar dåliga beslut, eller om den ger sig in i den privata sfären. Ja, vi behöver både lagstiftningen och sanktioner för att inte samhället skall hamna i anarki.

Tycker den liberala Ludvigsson att vi har för mycket lagstiftning och sanktioner i våra ”särskilt utsatta områden”? Eller är dessa områden rentav liberala drömsamhällen enligt Ludvigsson? Även ett konservativt samhälle har ”fria näringar”, ”fri akademi” och ”fria konster”. Möjligen har inte konstnärer fri dragningsrätt på skattepengar i ett konservativt samhälle. Men förstår jag Ludvigsson rätt vill hon i vilket fall minimera ”bidragsformlerna”, så dessa konstnärer skulle väl bli utan sina bidrag även i Ludvigssons samhälle, så vad bråkar hon om?

Vidare skriver Ludvigsson följande om likheten mellan gamla socialdemokratin och konservatismen:

Konservativas kritik av liberala inslag i svensk politik påminner besvärande mycket om den överhet som under det långa 70-talet ville få oss att inse vår plats. Det finns något större än jaget och än egoismen, sade även socialdemokrater redan då. Detsamma påpekar gärna nykonservativa idag.” [rättat stavfel].

Det finns något större än ”jaget” och ”egot”. Vi lever alla i ett samhälle där vi i viss mån måste dra åt samma håll och hjälpas åt. Vi lever i en nation där vi i viss mån har gemensamma intressen. Jag kan ju tycka att Liberalerna gått för lång med att stödja diverse rökförbud och delad föräldrapenning, men vad Ludvigsson tycker  om detta vågar jag inte tänka på. Här pratat vi nog Ayn Rand som Ludvigssons förebild. Alltså vansinnesliberalism.

Till sist skriver Ludvigsson om konservatism i motsats till radikala förändringar.

”Konservatism sägs av dess förespråkare vara garant mot radikala förändringar. Även det kan förstås som ett mänskligt behov, men icke desto mindre finns det djupt önskade radikala förändringar av samhällen och politiska system som ingen demokratiskt lagd person kan motsäga. Det forna Östeuropas övergång från övervakningssamhälle, angiverisystem och censur till demokrati och marknadsekonomi var radikalt. Och alldeles rätt.

Jag tror inte någon konservativ person var emot Östereuropas övergång till demokrati. Östereuropa var ett illa fungerande samhälle där människor förtrycktes. Det fanns bara en väg ur detta, en radikal samhällsomvandling till något vi vet är mycket bättre. Detta motsäger på intet sätt en konservativ åskådning. På samma sätt motsätter sig inte konservativa människor radikala åtgärder om coronaviruset börjar galoppera vilt i vårt samhälle, just för att det krävs och att något mindre radikalt inte förslår. Det här kommer kanske som en överraskning för Ludvigsson, men konservativa har också hjärnor att tänka med.

Till skillnad mot Östereuropa var Sverige och Norden välfungerande samhällen där människor inte förtrycktes i någon större omfattning (Ja Ludvigsson, elever fick inte välja skola, du får komma över det). Plötsligt bestämde sig politiker, till stor del mot folks vilja, att börja driva en politik som innefattade massinvandring. Detta beslut omvandlade det svenska samhället i grunden, utan att man visste var det skulle bära hän. DET är ett exempel på en politik som avgjort strider mot konservatismen.

Det här inlägget postades i Ideologi - politik. Bokmärk permalänken.

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s