Systemkritiskt manifest

Det är val den 19 september och då kommer ett nytt parti in i riksdagen. Nu har vi sju partier i riksdagen, sju partier som i princip har samma ståndpunkt i för folket viktiga frågor som immigrationspolitiken, EU-politiken, EMU-frågan och pensionsuppgörelsen. Det är just i dessa frågor svenska folket skulle få välja inriktning i ett allmänt val, det går ju nu inte då majoriteten i riksdagen är bedövande stor i just dessa centrala frågor. Däremot är majoriteten bland valmanskåren osäker i samtliga dessa frågor, den majoritet i riksdagen som finns i dessa frågor speglas absolut inte bland Sveriges befolkning. Detta är ett oerhört stort demokratiskt problem.

Ett parti som hela tiden växer i väljarstöd, Sverigedemokraterna, har en annan agenda i de centrala frågor som riksdagen i princip är  om. Detta parti blir med alla medel motarbetat av de nuvarande riksdagspartierna, som har hela medieapparaten och en massa myndigheter till sitt förfogande. SD blir också systematiskt stigmatiserat och baktalat av media och det politiska etablissemanget. Det politiska partiet SD har således tre etablissemang mot sig, det politiska, det mediala och det kulturella etablissemanget med alla de resurser dessa etablissemang kan uppbringa. Ändå växer SD hela tiden.

Tre frågor har varit avgörande för mitt politiska engagemang, det är

  1. Immigrationspolitiken, varje nation har rätt att bestämma över sin immigrations och flyktingpolitik. På samma sätt som man kan vara för olika slags finanspolitik så kan man förespråka olika slags immigrationspolitik. SD förespråkar samma immigrationspolitik som Finland (som förmodligen har en hårdare politik än vad t.o.m. SD förespråkar) Danmark, Island och en massa andra Europeiska nationer. Inga av de som anklagar SD för ”främlingsfientlighet” anklagar andra nationer som i praktiken för en SD-politik i immigrationsfrågan, för att vara ”främlingsfientliga” nationer. Inte heller påstår någon att Sverige var främlingsfientligt innan 1980, innan nuvarande politik tog form.
  1. Demokratifrågan, många börjar tala om de nuvarande riksdagspartierna (maj 2010) som ”Riksdagspartiet” eller de ”sju systrarna”. Genom att dessa partier gjort gemensam sak i de frågor människor verkligen skulle kunna välja sin och nationens framtid så är det inte längre ett verkligt val att rösta mellan dessa partier. Så fort makten för dessa partier hotas av SD, så går de båda blocken ihop och samarbetar utan några synliga problem.
  1. Den politiska korrektheten, Stigmatisering och ”guilt by association” är odemokratiska debattknep som regelbundet används för att stoppa SD:s tillväxt och skrämma människor från att tycka och rösta ”fel”. Tycker du att Sveriges immigrationspolitik är för generös så är du ”främlingsfientlig”, trots att Sveriges immigrationspolitik är extremt generös med jämförbara länder. Är du internationellt sett, för en immigrationspolitik på normal nivå, så framställs du som extrem av den politiska nomenklaturan i vårt land. Svart bli vitt och vitt blir svart i den politiska propagandan.

Robert Stenkvist

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s