Alla har en egen strategi mot corona-epidemin – men den bästa strategin är den enklaste, som vi ALLTID borde följa

Ingen tvekan om att vi i Sverige, Europa och delar av övriga världen står inför en mycket allvarlig kris i form av den pandemi av covid-19  som drar över världen. Äldre och sjuka som blir smittade riskerar att dö. De ekonomiska effekterna är förfärliga med företag som gått i konkurs och många fler som riskerar att gå i konkurs, inom en snar framtid.

Sverige är inte hårt drabbat jämfört med vissa andra länder i Europa som Italien och Spanien. I USA har kurvan med registrerade smittade tagit en oroväckande fart och där ser vi en klassisk logisk kurva, som alla epidemier utvecklas efter om inga åtgärder sätts in. Även om bara en begränsad grupp testas i Sverige, så ser man ändå en utvecklingskurva. Sannolikt testas begränsade grupper även i andra länder, vilket man åtminstone kan skönja i kvoten avlidna och antalet registrerade smittade.

Att Sverige än så länge ligger förhållande bra till betyder inte att kurvan plötsligt inte kan peka brant uppåt. Det finns nog stor risk att spridningen kan ta fart på allvar även här. Men hitintills pekar väl det mesta på att Folkhälsomyndigheten inte varit helt fel ute i sina rekommendationer. De skall ju var de utbildade och erfarna experterna på området. Detta till trots så gjorde Tegnell och framför allt Karin Tegmark Wisell pinsamt felaktiga uttalanden i början av smittspridningen i Sverige. Nåväl, det rör sig om ett helt nytt virus och det vi glömmer är att ingen såg vad som komma skulle. Här kan vi med fog säga att ”vi såg det inte komma”. Jag gissar att ingen av västvärldens experter riktigt såg utvecklingen när virusepidemin tog fart i Wuhan. Och vilka skulle vilja byta ut Folkhälsomyndigheten mot motsvarande myndighet i Italien eller Spanien? Inte jag.

Tyvärr så kritiseras den förda strategin mot pandemin från alla möjliga och omöjliga håll. Alla kliver plötsligt fram och vet exakt vad för fel Folkhälsomyndigheten gjort och vilka rekommendationer den skulle gett i stället. Inte bara ”vanligt folk” utan också diverse kändisar och människor som är experter på helt andra områden  kliver fram och säger sig veta vad regeringen och Folkhälsomyndigheten skall ta för beslut. Vad har det tagit åt folk egentligen? Ingen normal människa skulle knuffa undan en kirurg under pågående livshotande operation för att själv visa hur man hanterar en skalpell (Wittgenstein gjorde faktiskt det, och opererade sig själv för cancer, men han var långtifrån normal).

Däremot har varken jag eller andra sett till den organiserade desinformationskampanj som sägs förekomma från vissa stormakters håll. Det verkar bara vara SÄPO och Patrick Oksanen som ideligen hittar dessa illustra kampanjer. Om nu de flesta vanliga nätanvändare aldrig ser röken av dessa ”psyops” så kanske de, enligt enklare logik, inte har någon effekt och spelar mindre roll. Större roll spelar nog alla de nätaktivister som kommer med de mest fantastiska teorier om coronaviruset och alla kändisar med egna recept på hur viruset skall bekämpas. Samma tidningar som med entusiasm rapporterar om utländska psyops publicerar gärna artiklar av kända personer med frånvarande kunskap om mikrobiologi, där de mycket detaljrikt talar om hur samhället skall sköta corona-epidemin. Nu kanske detta ändå skall överlåtas åt de som är utbildade och har kunskap på området.

När Sverige och övriga västvärlden är i en sådan allvarlig kris som denna pandemi orsakat så är det inte läge att sprida misstro, splittring och undergräva samhällets fundament som myndigheter och experter (ja de gjorde allvarliga felbedömningar i början av smittspridningen). Det är av största vikt att vi alla hjälps åt att klara av krisen och komma någorlunda helskinnade ut på andra sidan. I grunden är råden mycket fundamentala och självklara, t.ex. ”stanna hemma om du är sjuk”, ”tvätta händerna” och ”nys inte rakt ut och smitta tio andra personer när du är på pendeltåget”. Många av dessa råd gäller även när epidemin dragit över och klingat av, hör till vanligt folkvett. Avslutningsvis vill jag belysa det Johan Giesecke sade i en TV-studio för ett tag sedan, ”om alla följde dessa fundamentala råd (stanna hemma när du är sjuk, nys inte folk i ansiktet m.m.) skulle epidemin avstanna helt utan andra åtgärder från samhällets sida”. Värt att tänka på.

Publicerat i Idioti, Sverige | 2 kommentarer

Bristande korrelation mellan betyg och resultat på den nationella proven är stor på vissa håll.

Debattartikel av mig angående bristande korrelation mellan betyg och resultat på nationella prov, en korrelation som enligt lag skall finnas. Bakgrunden är en inställd interpellation med Anna Ekström. Det var fel läge att ta den nu i dessa coronatider.

https://www.altinget.se/utbildning/artikel/stenkvist-sd-kommunerna-bryter-mot-lagen-i-betygsattningen

” I mina kontakter med lärare har dessa slagit larm om allvarliga brister i korrelationen mellan betyg och resultat i de nationella proven.

Bakgrunden till den interpellation jag ställde till utbildningsminister Anna Ekström (S) (17/3), angående korrelationen mellan betyg och nationella prov, är en rapport från Riksdagens utredningstjänst vilken belyser korrelationen mellan nationella provresultat och erhållna slutbetyg i årskurs 9 på riksnivå i åtta geografiskt och socialt utspridda kommuner.

Ekström pekar en tendens

Enligt proposition Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14) ska provresultaten särskilt beaktas vid betygssättning, detta för att förhindra en uppenbar betygsinflation.

Har då denna proposition fullgjort sitt syfte? Ekström pekar i sitt interpellationssvar på en tendens att betygsinflationen minskat något och att korrelationen blivit något bättre efter att propositionen trätt i kraft.

Tydlig slagsida

Det ska sägas att korrelationen mellan betyg och resultat i de nationella proven inte behöver vara absolut. Vi kan dock inte låta bli att höja ett ögonbryn eftersom rapporten visar en så tydlig slagsida mot att eleverna anses prestera bättre övrig tid än under de nationella provtillfällena.

I betydligt mindre omfattning får elever sämre betyg än vad de presterar på de nationella proven. Rent statistiskt borde det ju vara ett mycket jämnare förhållande mellan de som får lägre respektive högre betyg än vad de visar på de nationella proven.

Den dåliga korrelationen

Rapporten visar alltså att det är betydligt vanligare att elever får högre slutbetyg än vad som motsvaras av resultat på de nationella proven.

Till exempel kan nämnas att 40,4 procent av eleverna med kommunal huvudman får högre slutbetyg i matematik, medan 1,0 procent får lägre. Som jämförelse kan nämnas att det är 12,8 procent av eleverna som får högre slutbetyg i engelska medan 13,3 procent får lägre. Varför är korrelationen så dålig i just matematik?

Följer inte lagen

Vi finner det även anmärkningsvärt att det är stora redovisade skillnader mellan de undersökta kommunerna. Botkyrka och Malmö sticker ut som kommuner där betydligt fler elever får högre slutbetyg än vad de sedan uppvisar i de nationella provresultaten.

Dessa två kommuner har så pass dålig korrelation mellan betyg och resultat i de nationella proven att man med fog kan påstå att dessa två kommuner helt enkelt inte följer regeringens proposition, att de inte följer lagen helt enkelt.

Statsrådets åtgärder

På grund av pandemin med coronaviruset beslutade Anna Ekström och undertecknad att ställa in interpellationsdebatten.

Vi har en allvarlig kris i vårt samhälle och en hel del möten och andra aktiviteter får stå tillbaka för att vi alla ska kunna ta oss an den nuvarande mycket allvarliga situation vi befinner oss i. Jag fick dock ett skriftligt svar av statsrådet Ekström där hon sammanfattningsvis svarar att det finns en brist i likvärdigheten mellan olika skolor.

Där är vi alltså överens. Ytterligare åtgärder från statsrådets sida är att de nationella proven i huvudsak ska bli digitala, vilket ska medföra att proven kommer bedömas mer rättvist och likartat.

Utan tvivel kommer då proven att bedömas mer rättvist, men det kan lika gärna visa sig att korrelationen då blir ännu sämre på de skolor som redan i dag uppvisar dålig korrelation.

Inget generellt problem

Slutligen påpekar statsrådet att Betygsutredningen fått i uppdrag att utreda frågan om betygsinflationen. Detta är såklart välkommet.

Vi kan hoppas på att regeringen och den kommande utredning tar fasta på att det är vissa skolor som uppvisar påfallande dålig korrelationen mellan betyg och nationella prov, detta gäller långt ifrån alla skolor.

Åtgärder behöver alltså införas som åtgärder just detta problem, som berör just de skolor som inte följer skollagen. Vi får hoppas att statsrådet och regeringen har uppmärksammat att detta inte är ett generellt problem för landets alla skolor.”

 

Publicerat i Juridik, Skolan | Lämna en kommentar