SD och Rysslandskopplingar av Tomas Brandberg

Kajsa Kettil heter en ledarskribent som huserar på Borås Tidning. Hennes text om franska valet från i lördags (23/4) förtjänar inte att länkas, men jag vill kommentera hennes påstående i slutet om att Sverigedemokraterna skulle ”fjäska för Ryssland”, just eftersom detta kommer upp gång på gång. Det är tröttsamt.

Sverigedemokraterna har sedan lång tid tillbaka stått för ett starkt militärt försvar och vi motsatte oss explicit nedrustningen på 2010-talet – med hänvisning till hotet från Ryssland. Fredrik Reinfeldt poängterade särskilt att endast Sverigedemokraterna motsatte sig hans nedskärningar på försvaret.

Och redan i samband med den förra Ukraina-krisen 2014 (och debatten som följde) producerade ledande företrädare för Sverigedemokraterna en katalog av Rysslands- och Putinkritiska uttalanden. Nedan ett par-tre exempel, men det finns mycket mer.

”Jag har extrema problem med Putin, tycker han är halvgalen. Ser inte att Ryssland skulle ha rätt till någon del av Ukraina, då får man väl sätta sig vid förhandlingsbordet.” (Richard Jomshof, Expressen, 2015)

”… de ryska upprustningarna under 2000-talet, krigen i Georgien och Ukraina, annekteringen av Krim, Ukrainas legitima territorium, brytandet av Helsingforsavtalet och ignorerandet av suveränitetsprincipen så ser vi inte att ett samarbete med ett Ryssland som styrs av Putin som genomförbart.” (Mattias Karlsson, SVD, 2016)

”Vi vet av historisk erfarenhet, även i närtid, att Ryssland kan uppträda nyckfullt, i förekommande fall aggressivt, gentemot mindre grannar. Vår geografiska närhet till denna makt understryker behovet av militär förmåga. Sverigedemokraterna är riksdagens mest försvarsvänliga parti och har i riksdagen konsekvent verkat för att stärka Sveriges försvar och gränsskydd.” (Mattias Karlsson, Dagens Industri, 2017)

Vi har också lagt motioner i riksdagen om skärpta sanktioner mot Ryssland, långt före invasionen i februari. Det kan vara värt att påpeka eftersom detta är vår officiella politik.

Hur ser då fjädern ut för den som vill göra en höna av SD:s kopplingar till Ryssland? Ja vi hade en kommunpolitiker i Nacka som uttryckte sig bisarrt om Putin, han uteslöts givetvis. Och just i Borås hade vi nyligen ett liknande fall, det var ersättaren i sociala omsorgsnämnden som lämnade partiet efter en liknande situation.

Och när man skrapar på ytan så ser man att de frågetecken som finns handlar om personer som antingen blivit uteslutna eller lämnat partiet självmant, sedan det gått upp för vederbörande att pro-putinistiska eller relativiserande uttalanden inte är förenliga med ett engagemang för Sverigedemokraterna.

Det gäller i någon mån även riksdagsledamoten Roger Richtoff (numera partilös i riksdagen och nybliven AfS-sympatisör), vars bristande omdöme på sociala medier blev för mycket för partiledningen. Han är dock inte Putin-vänlig, det kan vara värt att understryka. Tvärtom har han arbetat hårt och konstruktivt för att stärka det svenska försvaret och har faktiskt gjort mer på det området än de allra flesta. Att han skulle ha ”fjäskat för Ryssland” är faktiskt bara trams.

Och den som idag följer SD:s företrädare i sociala medier och får för sig att vi skulle vara pro-ryska måste ju faktiskt vara lite dum, om man nu inte har en agenda med att man inte förstår. Just nu ser man ju fler ukrainska flaggor än svenska i SD-flödet.

Men jag är ju van. Att be våra meningsmotståndare vara intellektuellt hederliga brukar vara för mycket begärt. Fast jag undrar faktiskt vad Borås Tidning håller på med, eftersom det ska föreställa en borgerlig tidning. Just nu är det bara vänstern som drar nytta av detta ständiga smutskastande av SD.

Tomas Brandberg

Välkommen till det mångkulturella samhället

Många är upprörda över upploppet i Örebro. Upprörda över stenkastning på poliser, uppbrända polisbilar och allmän förstörelse. Allt detta för att Rasmus Paludan offentligt har bränt ett ex av Koranen, på ett provocerande sätt kan vi tillägga. Från vänsterhåll har man främst kritisera Paludan för att han provocerat muslimer. Från samma håll brukar man normalt hylla yttrandefrihet, men tydligen inte denna gång. Från samma vänsterhåll hyllade men utställningen Ecce Homo förbehållslöst. Ecce Homo var enormt provocerande för äldre människor. Prata om dubbla måttstockar. I vår demokrati ingår yttrandefrihet och demonstrationsrätt förbehållslöst. Plötsligt glömmer den politiska vänstern bort grundläggande fundament för vår demokrati, vilket är högst anmärkningsvärt.

Därmed inte sagt att Paludans tilltag är välkommet. Paludan vill förmodligen visa på hur illa religionen islam fungerar i ett modernt västerländskt samhälle. Vi är några som redan visste detta. Poliser skadas, polisbilar bränns och en känsla av otrygghet breder ut sig. Det är ganska exakt motsatsen till varför SD bildades. Att SD därför skulle uppmuntra Paludans tilltag är orimligt. Däremot har Paludan laglig rätt att utnyttja sina demokratiska fri- och rättigheter. Det finns inget vi kan göra åt det. Grundvalarna för vår demokrati måste vara orubbade. 

Den senaste tidens kravaller har däremot visat på ytterligare en sak, nämligen den att vårt mångkulturella samhälle är ett fullständigt misslyckat projekt. Huliganerna som härjat i Örebro och på flera andra ställen, har uppvisat ett brinnande hat mot poliserna, mot det svenska samhället och mot hela vårt system. De kan förmodligen aldrig bli en fungerande del av svenska samhället, de vill uppenbarligen inte bli en fungerande del av vårt samhälle. De har en helt annan syn på demokrati, yttrandefrihet och statens funktion. Det har visat sig omöjligt att ge uppehållstillstånd för människor från hela världen och få dem att fungera nöjaktigt i vårt samhälle. Ja människor behöver skydd ibland, men skyddet behöver inte möjliggöras på andra sidan jordklotet i en diametralt motsatt kultur. Det finns ingen rationell anledning till det.

Jag bör väl tillägga att detta självklart inte gäller alla migranter eller flyktingar. Många klarar sig väldigt bra i vårt samhälle och tillför mycket av värde. Icke desto mindre måste vi lägga om hela vår flyktingpolitik, om inte hela Sverige skall förvandlas till ett slagfält. Kraven för att klassas som flykting måste bli mycket striktare. Dessutom skall Sverige inte vara ett självklart mål för all världens flyktingar. En princip borde alltid gälla, nämligen den att ju närmare hemlandet och ju närmare kulturellt man kan bosätta sig, ju bättre. Dessutom borde det vara mycket lättare att utvisa våldsverkare och upploppsmakare som saknar svenskt medborgarskap. Många gånger har det ju visat med all önskvärd tydlighet att de saknar sympati för vårt samhällssystem, senast nu i Örebro (och i kväll i Malmö).

Våra nya medborgare som flytt från krig, kaos och våld håller på att förvandla vårt samhälle till ett samhälle flyktingarna påstår sig ha flytt ifrån. Det är ju vansinne, det måste till och med vänstern förstå. En befogad undran är också hur många av dessa nya medborgare som verkligen flytt från krig och kaos. Det är dags att göra bokslut, ett bokslut över det mångkulturella samhället. Bokslutet lyder, tyvärr det fungerade inte.