Öppna eller stängda gränser med Schengensamarbetet

Enlig Europaportalen kan Sverige i värsta fall tvingas öppna sin gräns helt och slopa de rudimentära gränskontroller som numera finns vid vår gräns mot Danmark Denna gräns började ju kontrolleras i samband med immigrationskrisen 2015 men enligt EU:s regelverk får enskilda stater bara upprätthålla sådana kontroller i två år. Tidsfristen går ut redan i november och Morgan Johanson har begärt en förlängning av kontrollerna, detta med anledning av terrorhotet. Med ett akut terrorhot skulle gränskontrollerna kunna förlägnas även med EU:s lagstiftning. Enligt Europaportalen så har migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos sagt nej till en förlängning.

Att terrorhotet inte är något tomt svepskäl fick vi kvitto på i går när ännu ett, låt vara sällsynt taffligt, terrordåd inträffade i Storbritannien. Alltså samma dag som Europaportalen pratar om att avskaffa gränskontrollerna inträffar ett nytt attentat. Detta är lite signifikant för hela EU, fri rörlighet och öppna gränser är viktigare än människor säkerhet och trygghet. Att överhuvudtaget tvinga medlemsländer att avskaffa gränskontrollerna efter alla de blodiga, fruktansvärda attentat som genomförts de sista åren i Europa är i sig vansinnigt och närmast omänskligt. Att företag och arbetsmarknaden i Europa snabbt kan få tag på billig arbetskraft verkar viktigare än människor liv och hälsa.

Den alltigenom springande punkten är dock en helt annan. När vi gick med i Schengensamarbetet och i princip avskaffade våra egna gränskontroller så förutsatte det att de yttre gränserna, Schengengränserna, skulle upprätthållas. Nu är i vissa lägen dessa Schengengränserna inte mycket mer än ett skämt. Det såg vi om inte annat under flyktingvågen 2015. Hela flyktingvågen den hösten skulle varit omöjlig om de yttre gränserna hade fungerat som det var menat. Enligt Schengenavtalet så får vi inte ha gränskontroller vid vår nationsgräns, men samma avtal säger ju att den yttre gränsen skall vara minst lika starkt kontrollerad som våra nationsgränser var innan vi skrev på avtalet. Om inte ena delen av avtalet följs (yttre gränskontroll) kan inte EU kräva att den andra delen av avtalet skall hållas. Det märkliga är att ingen politiker av vikt påtalar detta självklara faktum. Det är hög tid att påpeka just denna aspekt av avtalet. Antingen skall alla delar av Schengenavtalet hållas, eller så kan inte EU kräva att någon annan, enskild del av avtalet skall hållas.

Annonser

Det politiskt naiva Skottland

Jag har flera gånger besökt Skottland, varav två gånger i arbetets tjänst. Att jag också besökt Skottland som turist några gånger beror på att jag älskar det skotska landskapet och dess folk. Kulturen i Skottland är högintressant och bär på en viktig del i Europas samlade kulturskatt. Skottland har fostrat en rad framstående författare såsom Robert Burns och Walter Scott. Den skotska historien är oerhört spännande och brokig. De ständiga striderna mellan romare, pikter, kelter och britoner skulle kunna vara spännande stoff för hur många romaner som helst. Den skotska nationalkaraktären är en tilltalande blandning av kärvhet, gästfrihet och vänlighet. Edinburgh är en av Europas intressantaste kulturstäder. Det skotska köket må vara sådär, men bidrar ändå till att göra Skottland lagom exotiskt. Kort sagt, Skottland är en underbar plats på jorden, trots sitt diplomatiskt sagt, omväxlande väder. Det finns dock en baksida, en baksida man som enbart turist inte konfronteras med.

Under mina tjänsteresor har jag ofta mött uppfattningen att all migration är av godo, detta hos olika myndigheter, föreningar, politiker men också hos mannen på gatan. Få av de jag mött gör skillnad på ren arbetskraftsinvandring och asylinvandring. Ännu färre har förstått att Skottlands immigration är väsensskild mot den Tyskland och Sverige haft de sista decennierna. Statistik om skotsk migration i t.ex. GOV.UK National Statistics talar sitt tydliga språk. Enligt GOV.UK har Skottland tagit emot en bråkdel av den ström av asylsökande som Sverige och Tyskland har gjort. Skottland har tagit emot främst arbetskraftsinvandrare från det forna östblocket. Denna immigration har vänt Skottlands negativa demografiska trend samt haft en markant positiv påverkan för ekonomin. Skottlands immigration liknar den arbetsimmigration Sverige hade på 70-talet från Sydeuropa. Få svenskar kritiserar i dag denna immigration.

Samtidigt som företrädare för olika skotska institutioner hyllar fri rörlighet över gränserna, EU och fri migration över nationsgränserna, verkar de omedvetna om de problem övriga Europa och främst Sverige och Tyskland haft den senaste tiden. Asylsökande i Sverige som fått uppehållstillstånd har oerhört svårt att komma in på arbetsmarknaden, detta med oerhörda kostnader som följd. Efter 8 år i Sverige har mindre än hälften av de som sökt asyl fått ett arbete i vårt land. Sverige har haft omfattande upplopp i några av våra invandringstäta förorter med stora materiella skador som följd. Vi har problem med förorter där svensk lag inte gäller och där kriminella gäng härskar. I dessa områden utsätts polis, brandkår och ambulanspersonal för angrepp med livsfarligt tunga stenar. Ett fenomen som bilbränder är vanligt förekommande i dag men var ett okänt begrepp när jag växte upp. Allt detta verkar skotska politiker lyckligt omedvetna om, i stället förfasar de sig över den ”populism” som drar genom Europa. Det verkar som de inte reflekterar över varför denna våg av motstånd mot en omfattande immigration uppkommit och växer sig allt starkare. Uttrycket Wake up and smell the coffee har aldrig varit mer passande än här. Många svenskar har vaknat till lukten av brandrök från bilar.

Företrädare från skotska myndigheter har påtalat hur charmig och inkluderande Scottish National Partys nationalism är, underförstått i motsats till de övriga nationalistiska partierna i Europa. I nästa mening brukar samma företrädare påtala hur mycket SNP avskyr brittisk överhöghet. Skotsk nationalism verkar vända sig främst mot Storbritannien och är ingen nationalism i egentlig mening, det är mer att likna med Baskiens vilja att distansera sig gentemot Spanien. En majoritet i Storbritannien röstade för Brexit på grund av immigrationen och för att de har problem som ännu inte finns i Skottland. I själva verket har Storbritanniens beslut att inte vara med i Schengensamarbetet skyddat Skottland från samma migrationskatastrof som Sverige och Tyskland drabbades av 2015.

Skottlands immigration liknar mer den arbetskraftsinvandring Sverige hade på 70-talet och har därmed varit förskonade från de flesta problem främst Tyskland och Sverige drabbats av. Antingen vet skotska politiker detta och kommer aldrig tillåta den flyktingpolitik Sverige haft de senaste decennierna, samtidigt som de kan berömma sig för hur öppna och välkomnande de är. Eller så är de omedvetna om den situation Sverige och Tyskland hamnat i och kommer med tiden att vandra samma väg som vi gjort. Jag anser att den senare vägen vore ett gigantiskt misstag, men Skottland med dess politiska företrädare bestämmer själva sin väg framåt. Jag önskar dem lycka till i det ödesmättade valet.