Johan Norbergs praktfulla självmål


Johan Norberg är enligt den kanske inte alltid helt tillförlitliga källan Wikipedia en ”svensk författare, populäridéhistoriker och debattör som arbetar för liberalism, kapitalism och globalisering. Han är kolumnist i dagstidningen Metro.” Vi har dock ingen anledning att betvivla Wikipedia denna gång, tvärtom. Frågan är vilken kvalitet Norberg har på sina krönikor eftersom det verkar vara hans levebröd att leverera sådana. Jag har läst två av hans senare alster eftersom de förekommit flitigt på sociala medier. Första inslaget är i SR. Där hyllar Norberg The Economist över alla gränser. Han gör det därför att nämnda publikation är ett under av saklighet och stringens, som dessutom ”aldrig oroat sig över om dess sakliga omvärldsbevakning sårar läsarnas känslor”. Här finns enligt Norberg inget spår av sensationsjournalistik utan när övriga medier förfasar sig över ett mördat barn visar The Economist ett diagram över att just sådana brott aldrig varit så ovanliga som nu.

Norberg

Norberg

Gott så. Därefter tar Norberg i samma artikel upp som exempel när ”tunga opinionsbildare” tillsammans med internets gräsrötter förfasade sig över dubbelmordet i Västerås och när vissa medier rapporterade om att det dödliga våldet faktiskt minskade. Enligt Norberg gjorde media sitt jobb väl under denna tid. Ja nu minns inte jag att våra svenska medier, likt The Economist, någonsin visade ett diagram eller statistik över det dödliga våldet. Jag är ingen expert på området men när jag lite amatörmässigt kontrollerade statistik så kunde jag inte se att det dödliga våldet minskade märkbart, inte heller andra kunde se det. Antingen jag missat något eller inte så har svenska medier definitivt inte gjort som The Economist, visat sakförhållandet svart på vitt ur en erkänd källa. Hur kan vår liberale debattör missa en sådan sak?

Det skall bli värre, mycket värre. Lite senare publicerar Norberg en krönika i Metro där han gör sitt bästa för att koppla samman SD med det nu ganska kända bråket mellan pseudonymen Caesar och Marika Formgren på ena sidan samt DN, Expressen, Orrenius och Hamrud på den andra (lite grovt skissat). Avpixlat och Samtiden nämns, detta fast Samtiden ännu inte skrivit ett enda ord om saken. Ingen SD-företrädare av rang har kommenterat debaclet vad jag kunnat se. Formgren och Caesar är med största säkerhet inte medlemmar i SD (medlemsmatrikeln är förvisso hemlig). Det är helt enkelt ingen partifråga alls. Varför Norberg, ens nämna SD i sammanhanget? Och, framför allt, vad hade The Economist sagt om saken? Vad hade The Economist sagt om rubriken på krönikan? Stämmer ens hälften av vad Norberg själv sagt om The Economist hade de smulat sönder Norberg själv jäms med fotknölarna.

Till sist försöker Norberg med den mest utstuderade Guilt by association taktik pressa på rubrikens epitet (Det växer brunt ogräs i utkanten av den borgerliga rabatten) på alla de publicister som haft med Formgren att göra. Androm till varnagel. Så här skriver han.

Då finns inga nyanser, inga ursäkter och inga medelvägar. Den som trampar i en brun sörja på gatan och påstår att det inte stinker har inte ett pålitligt luktsinne.

Jag hade väntat mig besvikelse och bestörtning från dem som publicerat Formgren. Jag hade fel.

Observera att det gäller dem som någon gång publicerat Formgren. De skall pressas, skrämmas och tvingas till att offentligt bespotta Formgren för att inte få ett visst färgepitet av den vitskjortade Norberg och andra. Det här är inget annat än mental inkvisition, speciellt som det strider mot all heder för en redaktionschef att offentligt hänga ut en medarbetare (även om denne skulle vilja göra just det). Det här är något som The Economist med största säkerhet hade bemött med ”torr brittiska humor och ironi”. Jag undrar om Norberg själv inser vilket magplask han gör när han först höjer saklighet och oberoende integritet till skyarna i en artikel, för att i nästa artikel själv göra sig skyldig till samtliga uppräknade kritiserade punkter.

Om Stenkvist

För närvarande ledamot riksdagen för SD.
Detta inlägg publicerades i Alt & Misc, Media, Yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Johan Norbergs praktfulla självmål

  1. Jag tycker det är helt otroligt hur han kan försvara att belasta alla som haft med Marika Formgren att göra genom åren. Det hade nog inte varit ok för liberaler så sent som på 90-talet.

    • Stenkvist skriver:

      Nä, han är liberal när det passar. Klassisk utpressning. de försöker få Formgren sparkad så ingen skall våga anställa henne igen, och därmed få hennes texter publicerade.

  2. Jag tänker mig alltid liberaler i stil med Johan Norberg som företrädare för yttrandefrihet och även så mycket frihet som möjligt för folk. Jag läste också hans artikel i metro och förvånades över hur han totalt missat hur uthängningen av Julia Cesar gick till. Jag är annars så pass gammal att jag minns när typ liknande personer som Johan Norberg gick med på att ta debatt med kampanjen Bevara Sverige Svenskt (BSS), tidigt 80-tal någonstans. Sen dess har liberalers syn på yttrandefrihet radikalt förändrats till mer censur.

  3. Mike skriver:

    Jag måste göra en bekännelse.
    Jag läste och köpte vad Norberg sa en gång i tiden.

    Nu känns det lika pinsamt som om jag läst och trott på Ron Hubbard.

    Norberg har blivit en alltmer oärlig debattör, och försöker numera utnyttja det SD-hat som piskats upp av etablissemanget för att smutskasta sina antagonister.

  4. Klas skriver:

    Urk, råkade posta sama länk två gånger, den här är egentligen den bästa länken:

  5. Klas skriver:

    Norbergs tillförlitlighet vad gäller The Economist är tyvärr precis lika låg som allt annat han skriver. Jag brukade prenumerera på den tills den blev för dålig. Norberg är en antidemokratisk, antisvensk globalist-lobbyist och ingenting annat.
    Här är en kommentar till theeconomists förfall av en youtubebloggare, Aaron Clarey (som också använder tillnamnet Captain Capitalism).

    The Economist:

    Why You Never Subscribe to The Economist:

    • Savartha skriver:

      Varför det där klippet letade sig in i din kommentar förstår jag inte. På vilket sätt förstärker det ditt resonemang? Jönseri av ytterligare en person som anser sig sitta inne på sanningar. Men mer problem har jag med epiteten du ger Norberg. Hur jag än vrider och vänder på det får jag ihop det.
      Förklara gärna.

      • Erik skriver:

        Var tänkt att vara två olika klipp. Det andra var faktiskt bättre. Poängen är att the economist överhuvudtaget inte är vad den var för 20 år sedan. Nu är den bara en blaska bland andra som lever på det rykte den jobbade upp ända sedan artonhundratalet. AC förklarar det väldigt bra och eftersom han har skrivit böcker, är utbildad ekonom, jobbat i finanasbranchen, förutsåg finanskrisen 2008 så är hans kritik av theeconomist mer relevant än min egen.

        Den typen av fanatiska globalister som Norberg bryr sig inte ett smack om rätt och fel eller om vad folk tycker. De skall driva igenom sin globalistagenda kosta vad det kosta vill. Just den agendan anser jag vara en revolution uppifrån så att säga i sverige. Globalisterna har överhuvudtaget inte tagit hänsyn till vad folk faktiskt tycker utan bara kört på och fullständigt förändrat folks vardag. Det är antidemokratiskt.

Kommentera (tänk på att hålla en trevlig debatt-ton)